— 410 — filen hade han inom en timme befriat sig från sina fjettrar. Understödd af Bess, klättrade han derefter upp till fönstret, som, efter hvad redan blifvit berättadt, var försedt med ovanligt tjocka jerngaller och en stark ekbjelke tvärs öfver. Blotta åsynen af dessa hinder skulle ha nedslagit en mindre modig själ än Sheppards — men hans öförskräckthet kunde af ingenting besegras. Han företog således det mödosamma arbetet, och med förundransvärd ansträngning lyckades han fila af två jerngaller. Just då han slutade denna operation brast filen. Ekbjelken, som var nio tum tjock, utgjorde nu det enda men fruktansvärda hindret för hans flykt. Med haåndborrn gjorde han deruti en mängd hål så tätt invid hvarandra, att slutligen hela bjelken var på det stället sönderborrad, hvarefter han på något afstånd derifrån förfor på samma sätt, då det icke blef svårt att bryta bort ett tillräckligt stort stycke af bjelken. Denna oaflåtliga borrning var så tröttsam, att han måste stundtals hvila sig för att återfå bruket af sina fingrar. HSedan arbetet var fulländadt, steg han ned igen och öfvertalade Bess att kläda af sig både underkjortlar och klädning, hvarefter han ref sönder dessa plagg i smärre stycken, af hvilka han tvinnade ihop ett slags rep, som han fästade vid nedersta fönstergallret. Nu hjelpte han sin följeslagergKa, ehuru icke utan svårighet att stiga upp till ; fönstret, och med ännu störro svårighet att kom