Dagens Nyheter – 8 juni 1872, sida 2

— Ja, det-som är gjordt; är gjordt! yttrade Jonathan, som hade?fästat fögå uppmärksamhet vidden sednare delen af samtalet; visserligen är det en förarglig omständighet, men vi få väl bjelpa saken så godt vi kunna. Ni måste hålla er undan tills det värsta skriket är öfver. Jag kan gömma er dernere. — Jag begär inte att bli gömd, svarade Sheppard. Jag: är ledsen vid det lefnadssätt jag för. Jag tänker öfverge det och gå utomlands, : — Jag följer med er, sade Blåskinn. — Innan någondera af er lemnar riket, måste ni be mig om lof, sade Johathan med köld: — Hvad vill det säga? utropade Sheppard: Är er mening, att ni skulle kunna -: hindra mig... — Min. mening är den, inföll Wild med lugnt förakt, att jag hvarken ärnar tillåta er att lemnaxEngland, eller att öfverge det yrke ni kittills utöfvat. Jag medgifver ej, att ni får återvända till ett ärligt lefnadssätt, om ni också kunde det — hvarpå jag för öfrigt tviflar.. Ni är min slaf — öch det måste ni framgent förblifva. — BSaf? upprepade Jack. — Våga bara att vara olydig, förtfor Jonathan; åsidosätt mina befallningar, och jag låter hänga er. Sheppård sprang upp från stolen. — Hör mig, ropade han, med möda åter