Utrikes-Nyheter. Enligt hvad vi på telegrafisk väg redan erfarit från Spanien, har dervarande riksförsamling m2d stor majoritet godkänt marskalk Serranos förklaringar rörande den af honom afslutade konventionen med carlisterna. Då marskalken äfvenledes den 4 dannes aflagt ed såsom konseljpresident och krigsminister, synas farhågorna för en ny ministerkris i detta land numera sakna grund. 1 de norra pro: vinserna, heter det, har general Echargue god framgång, och ett telegram af den 1 dennes berättar, att tra nya band ba underkastat sig och utlemnat sina vapen. Tillståndet tyckes såredes i det stora hela törbättra sig, så mycket mer som det ser ut som de radikala de puterade icke ämnade följa sin chefs, Zoril las exempel och nedlägga tina mandat. Denne senare vidhåller sitt beslut att draga sig tillbaka, oaktadt hans partis föreställningar. De radikala senatorerna och deputerade hade förliden lördag en sammankomst, hvarvid de genom en deputation ännu en gång uppmanade honom att stanna qvar. Då han likväl vägrade, utvalde de en s.k. styrande junta. Man tror att de komma att utnämna general Cordoba till chef för sitt parti. En korrespondent till Times framställer tillståndet i Spanien i en helt annan dager; han skrifver den 31 maj: Konventionen har icke tillfredsställt något parti. De liberale i Bilbao äro så missnöjde, att de municipala myndigheterna ivogifvit sina afskedsansökningar och, då Serrano icke ville acceptera dessa, bestämdt vägrat att återtaga dem. I några delar af provinsen har missnöjet gifvit sig luft genom att hänga sorgflor på nationalfanan, likasom om all dess ära försvunnit. Å andra sidan heter det att carlisteheferne i Bisc2ya, hvilka ännu stå under vapen, äro så förbittrade på undrhandlarne, som afslutit fördraget, att de hota att skjuta dem. Orsaken till de liberales förbittriog är den mildhet Serrano genom bestämmelserna i detta fördrag visat isynnerhet mot ledarne för upproret. Han har, yttrar -korrespondenten vidare, efter all sannolikhet härvid varit ledd af mensklighetskänsla. Ehuru han blifvit hvad han är genom ett lyckligt uppror, har han aldrig varit en grym men, såsom Narvaez och andra af hans skola. Minnet af den af Espartero afslutna konventionen i Bergara torde äfven ha inverkat på honom; Härtill kommo slutligen de invecklade politiska förhållandena i hufvudstaden, som kräfde hans närvaro. Vare härmed huru gom helst — insurgenterna ha icke nedlagt vapen i så stort antal, som man kunnat vänta j an!edniog af den särdeles liberala amnestien.: Många underkastade sig visserligen under de första dagarne, och man hoppades att de öf rige skulle följa deras exempel. Men exemp let har ieke vunnit efterföljd i den utsträcknibg som man förmodade, och, hvad värre ör, några af dem; som undorkastat sig, ha åter öfvergått till insurgenterna. Vi böra åtminstone hoppas, att dena senare målning är alltför starkt färglagd för att lemna en sann bild af förhållendena. Den 3 dennes behandlades inom franska nationalförsamlingen 23 2 i den nya armölagen. Utskottet har i denna föreslagit en modifika tion, och ionehåller den sälunda modifierade 3:n att beviljadt uppskof med inträde i hären icke innebär något fritagande från krigstjenstskyldighet. Uppskot får endast medgitvas för ett år; men medgifvandet kan förnyas för andra året. Denna? antogs efter en liflig diskussion, hvari Gambetta deltog, med 590 röster mot 89. Härefter ha 24 24-36, som inehålla detaljbestämmelser rörande vilkoren för uppskof m. m., blifvit genomgångoa och antagna, Oroande rykten ha åter varit gängse i Paris angående hr Thiers helsotillstånd. De lära emellertid vara fullkomligt ogrundade. Likaså PTS RNe a os et, lig Kalk KR