Dagens Nyheter – 7 juni 1872, sida 2

AV är en tjuf, men han är en man som håller sitt ord. — Det är visst och -sant, betygade. Blåskinn... Jag skulle vilja se den i synen; som vågade neka det. — Ett ord innan vi bege oss åstad, Blåskinn, sade Jack med befallande röst. I händelse någon af familjen skulle bli väckt, så kom väl ihåg: inga våldsamheter! Det är en person der i husot, som jag. för allt i verlden inte ville förorsaka någon skrämsel. — Woods dotter, förmodar jag? anmärkte Blåskinn. — Rätt gissadt, svarade Sheppard. — Hvad säger ni om att enlevera henne, kapten? insinuerade Blåskinn. I fall ni tycker om flickan, skulle det vara lätt nu att föra bort henne. — Nej, nej, sade Jack skrattande. Bess tål inte någon rival. Men om mnivill göra gamle Wood en riktig vänskapstjenst, Bå kan ni enlevera hans hustru, — Jag har ingen lust att röfva henne från honom, svarade Blåskinn förargad; men koms mer hon mig i vägen, så må fan ta mig, om jag inte gör kort process med henne! — Ni glömmer, sade Jack med sträng tor, hvad jag nyss befallde: ingen våldsamket får ega rum. Kom väl ihåg det. I det samma -stego de af och bundo sina lästar vid ett träd, hvarefter de gingo sakta fram till stället. Det var nu så mörkt, att