TORRENTS ORKEN SN Om smalspåriga banor. Vid fera tillfällen hafva vi genom tppsatser ur engelska tidningar och redogörelser för försök, som i olika länder — och nu senast i Ryssland — anstälts för att ådagalägga smalspåriga jernbanors och lätt materiels företräden framför bredspåriga banor och tung materiel, sökt att fästa den allmänna uppmärksamheten äfven här i landet på den ofantliga skilnaden i anläggningsecn drift-kostnad, som förefinnes mellan dessa båda system, med deraf härflytande olika resultat i ekonomiskt afseende. Denna skilnad är så i ögonen fa!lande, att man, utan att göra sig skyldig till öfverdrift, torde kunna antaga, att de smalspåriga banorna och den lätta materielen i en ej aflägsen framtid, der så med uppenbar fördel ske kan, skola undantränga sina breda, tunga och dyra rivaler, då nemligen våra bredspåriga jernvägsbyggares konservatism hunnit att krossas under tyngden af den ofantliga döda vigten i deras otympliga materiel. Hvarje smalspårig bana, som uppstår inom landet, är en spik i deras likkista, som man må hoppas rätt snart måtte blifva xå tillspikad, att anläggning af bredspåriga ortoch bibanor icke vidare måtte ifrågakomma, Till ytterligare belysning af denna så ytterst vigtiga fråga, taga vi oss friheten att ur Skara tidning återgifva en af hr Sigge Flach på Prinshaga — ingeniör om vi ej bedraga oss — författad och till nämda tidning insänd uppsats, framkallad af den beslutade banan mellan Skara och vestra stambanan. Hr Flachs uppsats lyder som Löljer: Hvar man färdas emellan Lidköping och Hjo och inom ett icke ringa afstånd från denna linie hör man talas om jernvägen, att den blifver smalspårig, att den skall bära sig 0. 5. V. Många, kanske flertalet, skära alla smalspåriga banor öfver en kam och föreställa sig, att dessa sinsemellan äro så lika hvarandra som förhållandet är mellan alla i vårt land bygda s. k. bredspåriga jernvägar. Aanu flera torde de vara som se enda orsaken hvarför en smalspårig jernväg bör lemna bättre ekonomiska resultat än en bredspårig deri, att skilnaden i anläggningskostnaden är så stor till de förras fördel. Då man vet att detta ämne i allmänhet lifligt intresserar vår ort, terde det icke illa upptagas, om jag försöker att i någon mån utreda vlessa förhållanden. Spärvidaen 3å statens jernvägar är 4,ss fot. Här i landet finnes icke någon jernväg med större spårvidd — väl utomlands, Vid 1870 års slut tunnos hos osg 7 banor med samma spårvidd, hvaraf 5 stå i samband med statens, Alla dessa banor hafva fått benämningen Sbredspåriga och man förstår med smalspåriga de som hafva mindre spårvidd; men alla dessa senare äro ingalunda lika, hvarken med hänseende till spårvidd, anläggningskostnader m. m., utan är förhållandet sålunda: vid ofvannämda tid funnos 10 smalspåriga jernvägar färdiga (jog räknar icke de smalspåriga jernvägar, som ieke hafva lokomotiv), hvaraf stå i samband med statens 3, af hvilka 1 har 3,50 fots spårvidd och 2 hafva 4,10 (Borås och Wenergborgsbanorna) samt af de öfriga 7 hafva 2 spårvidden 4,w fot, 2 00 2 3,70 . och I M 2,65 (2—7 tot i dagligt tal), Skilnaden i spårvidd mellan de festa at dessa smaloch bredspåriga jernvägar är sås lunda endast några tum, undantagandes den