personer i stället intagas i två till häktet under rådhuset hörande rum, sedan dessa undergått nödig reparation och upputsning, och drätselnämden tillstyrkt. vidtagandet af den föreslagna anordningen samt genast gått i författning om iordningställande af den nya bysättningslokalen, komma nu, sedan anmälan ingått, att densamma numera blifvit för ändamålet fullständigt inredd, de personer, som inmanas i bysättningshäkte, att hädanefter der förvaras. Stockholms kommunalförhållanden. Den berättelse som stadsfullmäktiges beredningsutskott afgifvit rörande hufvudstadens kommunalförvaltning åren 1869 och 1870, hvilken nu, åtföljd af statistiska uppgifter för samma och föregående tid, från trycket utkommit, inn3hålier mycket afintresse för hvar och en, som önskar taga någon närmare kännedom om åtskilliga förhållanden inom rikets största och främsta kommun. Efter en kortfattad men redig framställniog af hvad stadsfullmäktige, på dess fjorton sammankomster 1869 och 15 dito 1870, beslutit angående under förra året handlagda 91 och under det senare 77 af be redningsut kottets utlåtanden, följer en mängd tabellbilagor, ur hvilka vi utplockat efterföljande notiser: Stockholms stads ytionebåll utgör, med undantag at Djurgårdens f. d. landsdel, 24,898 qvadratref, deraf vatten 5,811 och fastland 19,087, af hvilka senare 4,615 äro indelade i qvarter med bebyggda tomter, 7,019 utgöra trädgårdar, åker och äng, 4,849 skogsoch hagmark, 469 berg, grusoch gtrandplatser och 2,135 gator och allmänna platser. Antalet -praktiserande läkare år 1870 var 123, utgörande en å hvar1,106 invånare, och samma år funnos här 21 fältskärsmästare med 36 ämnesvenner, 16 tandläkare med 3 medhjelpar2, 128 barnmorskor och 15 apotekare med 20 provisorer och 52 elever. Vid riksdagsmannaval röstberättigade år 1869 uppgingo till 7,914 och 1870 till 7,684, på en rättslig folkmängd, som enligt sistnämda år anställda folkräkning belöpte sig till 136,016 personer. Af dessa valberättigade voro 1869 ej mindre än 913, men 1870 endast 586 hin drado att utöfva rösträtt på grund af oguldna utskylder, konkurs eller annan dylik orsak. —Vid stadsfullmäktigval voro 25.231 valberiäts tigade 1869 och 25,223 år 1870, af hvilka dock 12,210 under förra året och 9,930 under det senare af ofvannämda orsaker icke egde rätt att rösta. — I atseende på riksdagsmannavalen återför berättelsen i minnet att 1866 utöfvade 3,110 valmän sin rösträtt; 1869 dev 5 januari 3,000 och den 4 augusti 3,243; 1870 den 11 mars 1,986 och den 18 november 1.408. (Vid det andra och de två sista här nämda valtillfällen utsågs endast 1 riksdagsman hvardera gången. Under 1870 handlades å rådhusrättens samtliga afdelningar 10,655 mål, deraf 1.479 brottmål, hvilket senaro belopp med omkring 2,000 understiger motsvaranle kategori under de två föregående åren. De i poliskammaren under samma år anmälda brott uppgingo till 3,390, deraf 1,439 blifvit upptäckta. Af den under året förkomna egendomen, i värde uppskattad till 98,623 rdr, hade genom polisen tillrättaskaffats sådan till värde af 50,919 rdr, eller 51.cs procent. Summan af vid poliskammaren under 1870 handlagda mål uppgick til 605 och vid polisdomstolen till 6,377, eller tillsammans 6,982 mål, som är mindre än under något af de fyra föregående åren. (Forts.)