Dagens Nyheter – 3 juni 1872, sida 2

möda han kunde beherrska sin rörelse så mycket, att han blef i stånd att göra efterfrägningar angående husets förre egare. Då han iuträdde i boden, kom en lång, ståtlig figur emot honom, i hvilken han genast igenkände den nuvarande innehafvaren.. Herr Kneebone var ytterst modernt klädd. Ea stor väl friserad peruk räckte öfver axlarne och halfva ryggen; en halsduk af Mechelns finasteX var så bårdt knuten omkring halsen, att den nästan beröfvade honom andedrägten och hotade väfva bonom; äfven manchetter och krås hado han af äkta brabantska spetsar ; två guldur med berlocker i byxfickorna, och röda klackar på skorna. En modernt skuren rock af kanelfå g.dt kläle, med flera rader gilfverknappar, hvardera af en blank rtiksdalers storlek, både kring ärmarne, på ficklocken och skörtena, räckte honom ner på halfva benet, och för att fullborda kostymen, hale han en värja med fäste af rilfver vid sidan af en hatt med gnldtrens under V-n8ra armen. Klädeshandlaren bockade sig för främlingen och frågade mycket höfligt hvad han önskade. — FJag nästan bäfvar att söga det, stammede denne; men — tillåt mig fråga, om herr Woal, snickaren, som boddes här förr, ännu lefver? : — Om ni har någon oro i afseende på honom, så skattar jag mig lycklig att kunna bofria er derifrån, svarade Kzeebone beredviligt. Min gode vän Owon Wood — himlen boskydde