Vr RR antega menniakoskapnad, så var det den lede fresfaren jag då såg. Akta dig för honom, min son! Akta dig för hans. nedrigaförsåt! Du vet inte, hvad bofstreck han är i ständ till, Biif ärlig, så blir du lycklig. Du är ännu ett barn, och ehuru du så tidigt afvikit från rätta vägen, kan du ännu af en starkare hand än din egen föras dit tillbaka. Åvervänd derföre, jeg ber dig så innerligen, till din mästare — till berr Wood. Erkänn: diva fel. Han är godhjertad och skail ha öfverstende med. dig för din olycklige fars skull — för min skull. Återvänd till honom, jag ber dig ännu en gång — — Jag kan inte, svarade Jack vrosigt. — Kun inte! upprepade modren. Hvarför kan du inte? — Det skall jag säga er, hördes en grof röst ytt:a från andra ändan, af sängen... Och i detsamma drogs gardiner undan;och för em kans förskräckta blickar visade ig Jonathan Wild3 sataniskå fysionomi. Tjuftagaren hade nemligen gtraxt efter Jack smygt sig in i huset och oförmärkt gömt sig bakom sängen. Jag skall säga er, hvarföre Jack ej kan återvända till sin mästare, tillade ban med sitt ondskefulla griv. Han har bestulit horom. — Bestulit honom? skrek enkan. Jack! Hennes son vände sig .bo:t. — Ja, just bestulit bonom, återtog Jonathan. I går natt skedde inbrott i herr Woods hug, och allt hvad der fanns blef plundradt