rika Tyskland. Om ock icke vatten en: så Kraftig verkan åstadkomma kan, hvilket dack påstås, så har måhända vårt land, vårt land, vårt fosterland, ljud högt o, dyra ord!4 i någon mån gjort sitt till, för att pressa den genialiske studentsångaren att lemna dels sitt hull dels das grosse Vaterland, för att vid Upsala jernvägsstation mottagas af ett hjertligt välkommen tillbaka uttryckt genom några hundra studenter och minst lika många daner (de senare såsom ständigt här nu för tiden högtidsklädda), hvilka åtföljde studentkårens sångförening, när denna med några välkomstord, under fyrfaldigt hurra! före afsjungandet af: CVårt land, vårt land, vårt fosterland, och med lika många hurrarop efter denna sång helsade Arpi välkommen åter till fosterlandet, välkommen åter till Upsala, Studentionserten om lördag. Det har gladt oss studenter, att Arpi uttalat sitt gillande af programmet till konserten om lördag; men, o ve! alla biljetterna till densamma äro redan för längesedan utsålda! Till och med ett yttrande af en såsom minst humorist känd student, att han skulle låta sätta hela studentzåren i tidningarne man för man och enkannerligen sånpgarne, för den händelse han icke kunde få några biljetter för åtminstone sina systrar, verkade ej alls på biljettförsäljarne i dag, der de i Gustavianum sutto lika oblidkeliga som gubben Zevs, hvilken på sin tid i Grekland icke kunde låta sig blidkas af Pallas Athene. En studentkonsert numro 2 lärer med anledning af den kolossala biljettefterfrågan till konserten på lördag förmiddag komma att utan annonsering hållas på lördag eftermiddag äfven å Gustavianum, säkert till fromma för alla dem, hvilka icke kunnat trots vigilanst skaffa sig biljett till den första.