Dagens Nyheter – 27 maj 1872, sida 1

makt; ej heller kunde den utan möda bibehållas. Beselutsamhet, stränghet, illistighet, voro dertill af nöden, och dessa egenskaper egde Jonathan i högsta grad. Faran eller svårigheten af ett företag afskräckte honom aldrig. Hvad hans hufvud hade uttänkt, det verkställde hans hand. Han förklarade sig öppet för medlare mellan tjufven och den bestulne, och denna sin ställning begagnade han att plundra dem begge. Det var han gom uppgjorde den stora planen att bilda ett röfvysresamfund, hvars högsta ledare och hufvyudman han sjelf skulle vara, med rättighet att skicka till galgen alls som undangömde sitt byte eller vägrade att dela dåct med honom. Han indelade London i distrikter samt förordnade ett tjufband för hvyart distrikt, och för hvart tjufband en ledare, som var honom personligen ansvarig. Landsbygden runåtomkring fördelades på gamma sätt. De som han antog i sin personliga tjenst eller åt hvilka han gaf förtroendebofattningar voro för det mesta öfverbevista och dömda förbrytare, som hade återvändt från gin deportationsort innen deras tid var förliden, och hvilka således i hans tanke utgjorde de pålitligaste agenter, emedan de hvsarken kunde få lagligen vittna emot honom eller kunde våga att undanhålla någon del af det rof han fenn för godt att fråntaga dem. Men det som satte kronan på Jonathans ryktbarhet, det som höjde hozom vida öfver alla hans företrädare