Dagens Nyheter – 25 maj 1872, sida 2

Skriftelegrafens uppfinnare. Den nyligen aflidne professor Morse harinlagt större förtjenst om den internationela samfärdselns utveckliog än någon aunan. Han föddes den 27 april 1791 i Charlestown (Masgachusetts) och var äldsta son till pastor Jeremiah Morse. Sin bildning förvärfvade han vid universitetet i Yall, der han år 1810 aflade sin examen. Som han hade beslutat att egna sig åt konsten, for han följande år öfver till England för att studera under ledning af Bevjamin West, hvilken då ansågs vara den förnämsta målaren. Han gjorde detta med sådan framgång att han redan år 1813 fick Adelphi-sällskapets guldmedalj för sitt första försök i skulptur (en döende Hercules). Två år senare återvände han till hemlandet för att lefva uteslutande för och på konsten. Under en andra europeisk resa, som han hade företagit år 1829 för att f.llkomna sin utveckling såsom konstnär, kallades han till professor i konsthistorien vid universitetet i Newyork; och på det amerikanska fartyg, som hösten 1832 återförde honom till fäderneslandet, stod, såsom Morse sjelf sade, vaggan till ea uppfinning, som vunnit en verldsomfattande användning. Då nämligen under resan samtalet tillfällighetsvis föll på nya uppfinningar, som nyss gjorts i Frankrike rörande elektricitetens och magnetismens förvantskap, åhörde Morse med spänd uppmärksamhet de meddelanden i ämnet, som derunder gjordes, och innan Morse (som förut med förkärlek idkat kemiska och fysikaliska studier) lemnade fartyget, var upp finniogen af den efter honom uppkallade telegrafen icke blott gjord i hela -sitt omfång, utan teckningar till apparaterna voro äfven utkastade. Ännu samma år (1832) fick han en del af gin apparat färdig, och den första skriftelegrafen fullbordade han redan 1835; men det kräfde ännu fulla två års arbete, innan apparaten kom i det skick att uppfinna ren vågade framträda inför offentligheten med densamma. Detta skedde år 1837. Trådarna voro upplagda på universitetsbyggnadens tak och försöken lyckades så fullkomligt att Morse kunde begifva sig till. Washington för att af kongressen begära. medel för att praktiskt utföra sin uppfinning, Här mötte ban dock mot stånd; kongressmedlemmarne funno hans planer så chimäriska att de afslogo hans ansökan. Med svikna förhoppningar, men icke derför nedslagen, ihskeppade han sig våren 1838 till Europa, i förväntan att man der bättre skulle veta att värdera hans uppfinniog. Men äfven här var han olycklig; allt hvad han vann var ett patent af franska regeringen. Efter sin hemkomst företog han rig att för andra gången söka intressera kongressen för sin uppfinning, men utsigterna voro nästan ännu sämre än förra gåogen; han hade nu redan fyra år utan yttre framgång arbetat för sina planers genomförande; redan var den tör Morse minnesvärda slutdagen af 1842—43 års kongress inne och alla hans utsigter voro så fullkomligt försvunna, att han redan vidtagit förberedelser till sin afresa från Washington. Då öfverraskade man hocom på morgonen den 4 mars 1843 med den underrättelsen att kongressen vid midnatt hade beviljat 30,000 dollar föranläggande på försök af en telegraflinie från Washington till Baltimore. År 1841 fullbordades denna linie och år 1871 stodo omkring 20,000 större och mindre städer och