Dagens Nyheter – 17 maj 1872, sida 1

0 — Dot behöfver du inte besvära dig med, svarade Thames. Herr Wood kommer straxt hit. — Hoerr Wood! utropade Jack förvånad. Hur har du fått bud till honom? Abraham, som med uppmärksamhet hade lyssnat till föregående samtal, hvaraf ej ett ord undfallit honom, höll nu andan och lade örat tätt intill skåpet. — Genom en nattväktare, som en liten stund hade mig under sin vård, svarade Thames. — Fan bositta en sådan rackare! mumlade Abraham. — Tyst! sado Jack. Jag tyckte jag hörde något ljud. Tala saktare. Kanhända någon står på lur; det är väl den der gamla rödhårige juden. — Ja, låt honom stå och lyss! Hvad frågar jag efter det? ropade Thames dristigt. Han får då veta, att hans planer blifvit tillintetgjorda. — Han får tvärtom veta hur han skalt göra dina planer om intet, svarade Jack, — Jaha! det har han fått veta, och det skall han inte underlåta, sade Abraham med hög röst. — Död och helvete! utropade Jack; den gamle fjufven är verkligen der. Jag kunde väl tro det. Du har förrådt dig sjelf, Thames. — Åh, hvad betyder det? sade juden och skrattade, så att han kunde kikna. Vi är ju