—— —— Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas femårsberättelser för åren 1866 —1870. Malmöhus län. I afseende på gränser och areal har detta län icke undergått någon förändring under nu ifrågavarande tidrymd, hvadan de uppgifter, som förekomma i föregående femårsberättelser, fortfarande åberopas, hvaremot några små förä dringar i den judiciela och administrativa s kyrkliga indelningen egt rum. I sammanhang bärmed må antecknas att år 1870 i Malmö bildats en katolsk församling, räknande omkring 60 medlemmar. Invånarne. Enligt mantalslängderna harfolkmängden, som vid slutet af förra femårsperioden uppgick till 300,310, under den nu ifrågavarande perioden vuxit, så att den vid dess slut utgjorde 314,909; och antages att tillökningen skulle blifvit mycket större, om icke så talrika utflyttningar Vill Tyskland, Danmark och Amerika hade förekommit. Under perioden ha äfven många utlänningar, förnämligast danskar men äfven tyskar, till länet inflyttat. Antalet af seådane,som ega eller arrendera jordegendomar, snses uppgå till mellan 130 och 140 med fastighet till ett taxeringsvärde af 15,332,100 rdr, eller omkring 11,4 af värdet af hela länets jordbruksfastighet å landsbygden. De inflyttade utlänninvgarne anses vera i allmänhet idoge, driftige och hushållsaktige personer. Inga schismatiska rörelser af betydenhet ha förekommit; på åtskilliga ställen hållas mer eller mindre uppbyggliga föredrag i andliga ämnen af kolporiörer och andra lekmiin; mormoner och baptister förefinnas i ringa antal. Allmogens kliädedrägt börjar alltmer bildas efter stadsbefolkningens. 1 afseende å lefnadssätt är allmogon enkel i hkvardagslag, men vid samqvim mycket öfverfödig både i mat och dryck; bränvinssupandet är i aftagande, men deremot förbrukningen at rom, konjak, punsch och maltdrycker stadd i tillväxt. Bland folknöjen intaga danstillställningar, eller 8 k. lekstugor, främsta rammet. Dessa samqvim ha på ganska många ställen börjat urartå, i det tillstillarne, som upplåta lokal, mot betalning tillhandahålla förfriskningar samt nöjet ofta slut3s med gräl och slagsmål. Intresset för skarpskyttesaken är i afta dock funnos vid periodens slut 10 skar föreningar, hvilkas medlemmar till antalet I ej finnas angifna; vid sina skjutöfningar beg: de skotthus med bacor, inrättade jemviäl för indelta armåns målskjutningar. Den ekonomiska ställningen, som under åren 1868 och 1869 var särdeles vacklande, har mot periodens slut väsentligen förbättrats i följd af rikliga skördar, temligen höta sädespris samt tillkagande afsättning på utlandet af kreatur och ladngårdsalster. Hir torde äfven böra nämnas något om den rörelse bland frälsebönderna i länet, som hufvudsakligen under åren 1867 och 1868 egt rum. Omkring 250 frälsebönder upphörde att utgöra dem genom kontrakt åliggande skyldigheter gzmt ingåfro till k. befhde ansökningar om åboeller skatterätt för sin jord. En mängd lagsökningsmål och rättegångar uppstod, i hvilka nderna städse blefvo den tappande parten, likasom desse icke heller vunpno någon fromgång med åbooch skatterättsansökningarne. Åtskilliga åboombyten skedde dock utan exekutors mellankomst. Denna rörelse har dock å ena sidan hafv vill följd, att frälseböndernas på flera egendom: olämpliga arbetskontrakter blifvit utbytta mera tidsenliga arrendeafial, och å andra sid att flera bondhemman blifvit sammanslagna till större gårdar, som utarrenderas på längre tid. Jordbruket och boskapsskötseln har under perio