Dagens Nyheter – 13 maj 1872, sida 1

— 244 — Lady Tråfford skulle icke låtit :så behandla mig! yttrade Thames. — Böort medhonom! ropade riddaren otåligt. — För ned fångarne, Nab, sade Jonathan ät sin dvärglika medhjelpare ; jag kommer efter inom ett ögonblick. Den skäggige judeu fattade Jack i rockärmen och Thames i kragen och marscherade så ut ur rummet, lik jätten i fesagan, med en gosse under hvardera armen medan Charcam utgjorde arriergardet. TIONDE KAPITLET, Mor och son, De hade knappt varit borta några sekunder förrän ett oredigt sorl hördes utanför och Charcam kom inrusande i rummet med en blick af den högsta bestörtning och förskräckelse. — Hvad är det åt karlen? frågade Wild. — Ladyn! var det enda ord betjenten förmådde uttala. — Hur är det med henne? ropade riddaren. Har hön kommit tillbaka? — Ja, sir Rowland, stammade Charcam. — Djefvulen anfäkta! utbrast Jonathan. Här ligger något skälmstycke under. — Men det är inte det värsta, fortfor Charcam; Norris säger att hon håller på att dö.