-— 4200 -— hand i hans fickor och drog fram miniaturporträttet. — Hvarifrån har du fått det här? frågade Wild, som sjelf blef på det högsta förundrad öfver resultatet af sin undersökning. — Thames svarade intet. — Jag kunde väl tro det, yttrade Wild. Men vi skola snart få dig att öppna munnen. Skaffa hit hans kamrat, hviskade han åt Charcam ; jag skall sjelf se efter den här junkern så länge. Men glöm inte bort mina instruktioner denna gången, Betjenten gick ut under det han försäkrade att han skulle noga följa herr Wilds föreskrift. — Ni kan väl intyga att detta porträtt är lady Traffords tillhörighet? frågade Jonathan med en betydelsefull vink, i det han lemnade porträttet i riddarens hand. — Det kan jag, svarade Trenchard. Ha! utropade han och spratt häftigt till då han kastade en blick på porträttet; hur har du kommit åt det här, gosse? Thames teg. — Hvarför svårar du inte? skrek Wild med ursinnig ton, och slog till honom med silfverstafven. Kan du inte tala? — Jag vill inte, sade Thames med stadig röst; och ert brutala uppförande skall icke förmå mig dertill. — Det blir det vi få se! skrek Jonathan och gaf honom ett ännu våldsammare slag. — Låt honom vara, sade Trenchard med