Dagens Nyheter – 10 maj 1872, sida 2

— 230 — är bortrest? frågade riddaren i det han vände sig till Charcam med allt -det låtsäde sinneslugn han kunde antaga: oa — Nej, sir Rowland, svarade betjenten; eftersom -jag visste att ni ämnade rida till St Albäns i qväll, så tänkte jag ni hellre ville sjelf tala mel gossen. Dessutom är det något besyånerligt !med honom, ty ehuru jag frågade i största förtrolighet hvad han Hade för ärende, vägrade han att svara på mina frågor och sade att han ej kunde meddela sitt budskap åt någon annan än ladyå sjelf: Jag trodde mig för den orsaken icke böra afviså honom innan jeg nämt för er denna omständighet. — Det var rätt gjordt, sade Trenchard. — Hvar är han? frågade Jonathan. — TI salen derute, svarade Chärcam. — Är hän allena? — Nej, inte precist allena. Det är en annan gosse som står i porten och väntar på honom ; sämmie gosse som sir Rowland nämde var här för en stund sedan; han som hjelpte lådy Trafford med juvelskrinet. — Juvelskrinet! ropåde Jonathan. Aha, nu förstår jag! sade har öch hans ögon blixtrade: Jack Sheppards fingrar äro som de voro bestrukna med lin, Saknades någonting sedan han hade gått, sir Rowland? LR — Intet, så vidt jag vet; svarade riddaren. — Vänta, det faller mig någonting in! Och han samtalade tyst med Jonathan.