Riksdags-Nyheter. Bådakamrarne hade i lördags förmiddagssammanträden: första kammaren förkastade utan diskussion, men efter ett kort anförande om afslag af hr von Ehrenheim, hr Sven Nilssons i Österlöf, af konstitutionsutskottet tillstyrkta motion om ändring af 107 ? regeringsformen. I andra kammaren blef.beslutet motsatt, eller bifall till utskottets förslag. Detta föregicks dock af en temligen vidlyftig. diskussion, som ledde till votering. Meningen med grundlagsändringen var att få en skärpt kontroll å regeringen. Hrr Rundgren, Ribbing och Sjöberg ansågo en sådan skärpning af förut gällande bestämmelser icke vara af något behof påkallad, då representationen redan eger all möjlig makt i detta afseende. De fruktade äfven att den nu föreslagna lydelsen af 107 skulle kunna leda derhän, att en statsrevision kunde finna sig befogad göra anmärkningar mot åtgärder, angående hvilka decharge rqdan vore beviljad, en möjlighet som, enligt hr Rubhdgrens yttrande, skulle förvandla regeringen till en. maskin, hvars verksamhet det berodde på representationen att reglera, antingen den ville släppa på ånga eller hålla ventilen stängd. Alla dessa farhågor förklarades af hrr Sven Nilsson. i Österslöf, Per Nilsson i Espö och Hedin vara endast inbillningsfoster. Statsrevisionen Hade sin befogenhet begränsad till åtgärderna inom en viss tid och kunde ej-gå utöfver denna gräns. Men då-denna revision sker långt efter det konstitutionsutskottet granskat och -yttrat sig öfver statsrådsprotokollen, uppkommer:härigenom stridighet mellan olika grundlagsparagrafer.. Dånu konstitutions utskottets granskning, som omfattar alla rådgifvareåtgärder, är afslutad och .decharge i anledning deraf gifven långt innan revisorernas eller statsutskottets pröfning af räkenskaperna för samma tid ens kunnat begynna, blir följden såsom. grundlagen, hittills vanligen tolkats, den, att hvarje anmärkning af revisorerna eller statsutskottet, som gäller någon 1edamot af konuogens råd; mötes med den invändning, att den afser en åtgärd, som redan granskats af konstitutionsutskottet och för hvilken decharge sålunda vunnits. För sådana dispositioner, hvilka koustitutionsutskottet af brist på nödiga materialier ej kan pröfya, och hvilka revisorerna och statsutskottet ej Ava granska, innan -decharge i anledning af konstitutionsutskottets : yttrande -tedan är gifven, inträder sålunda en: fullkomlig ansvarsfrihet, och stadgandet i-39 3 2 mom. riksdagsordningen om hänvisning till konstitutionsutskottet.:af revisorernas. eller statsutskottets anmärkningar samt om tidämpning i dylika fall; af 106. och 107 2 regeringsformen blir följaktligen med denna tolkning utan all betydelse. Det nu föreslagna tillägget, som skulle undanrödjadenna olägenhet, godkändes af andra kammaren ned 111 .röster-mot:66, men i följd af. förstas kammarens. beslut: har frågan denna gång förfallit. Statsutskottets.. utlåtande--med-anledning af k. m:ts proposition, angående statsbidrag till pensionering äf tjenstepersonalen vidstatens Jernvägstrafik . och till enkeoch pupillkassa för nämde-per: sonals: efterlemnade-enkor-och barnjgodkändes af båda kamrarne, i den första efter. någon diskussion, i densandra utan. sådan. -Utskottet hade tillstyrkt bifall till det k. förslaget, hvars hutvudbestämmelser voro: 1:0 att af trafikmedlen årligen säsom statsbidrag till ifrågavarände pensionsinrättning afsättes ett belopp; motsvarande : en och en half procent afi;skilnaden-: mellan statens jernvägstrafik å ena sidan och utgifter för drift och underhåll å andra. .sidan4 dock med:-ny förändring; när denna . skilnad: -uppginge till 5-procent af avläggningskostnaden. för -statens jernvägsbyggnader, samt 20 att atkastning af statens jernvägstrafik tillhöriga,.nu obehöfliga jordstycken skulle tillgodokomma en blifvande enkeoch pupillkassa för jernvägstjenstemännensefterlemnade enkor: och barn. Vid första punkten uttalade sig hrr Almqvist och C. G. Mörner emot förslaget och yrkade den sistnämde talaren återremiss, på det måtte. utrönas huruvida ej.danna pensio nering kunde ställas i.-sambandmed andra redan. befiatliga pensionsinrättningar,-hvarigenom de dryga förvaltningskostnaderna kunde undvikas. Ht Troilius tramhöll nödvändigheten för jernvägspersonalen att få sin egen pensionsinrättning ; äfven -hrt Beck-Friis och Petre motsatte. sig återremissen. Vid andra