Dagens Nyheter – 4 maj 1872, sida 2

missionärer taga befattning med lånehandlingar m. m, måtte uteslutas. Båda kamrarna ba lemnat sitt samtycke till att det absurda stadgandet derom, att kommissionär för lånetagare i diskontfonden skulle ikläda sig an svarighet tör handlingarnas äkthet, måtte ur bankoreglementet utgå. Under aftonsammanträdet återremitterade andra kammaren mom. 2 af 2 43 i syfte att få verkställd en mindre redaktionsförändring i afseende å bestämmelser om pröfning af vexeldiskonterings-, låneoch kreditivansökningar. Angående fullmakter åt riksbaakens tjenstemän godkändes, med 101 röster mot 35, hvad utskottet föreslagit, eller att endast de två högsta gradernas tjenstemän jemte tjenstgörande i fullmäktiges och ombudsnmiansexpeditionerna må erhålla fullmakter. Deremot beslöt kammaren, i motsats till utskottsförslaget, att antalet vaktbetjönte icke må bestämmas, utan bero på fullmäktiges pröfning. Andra punkten i betänkandet angäende staten tör fallmäktige samt riksbankens och lånekontorens tjenstemän, återremitterades för ått omredigeras i öfverensstämmelse med kammarens förut tattade beslut. Om de bestämmelser, angående hvilka kamrarne stannat vid olika beslut, komma gemensamina voteringar att anställas. I sammanhang med detta omnämnande anteckna vi, att de paragrafer i nya bankoreglementet som här ofvan icke blifvit angifna, ha vunnit godkännande af båda kamrarne. Ändring i lagens stadgande angående giftomannvarätt. Utan diskussion godkände andra kammaren hvad lagutskottet, i anledning af hr P. Sablströms i ämnet väckta motion, föreslagit till ändring i ofvan angifoa syfte. Derigenom skulle, med ändring af nu gällande stadganden, bestämmas: 12. Mö, som myndig är, stånde ej under giftoan. 22. Hvad i 2 kap. 10 2 och 3 kap. 1072 giftermälsbalken är föreskrifvet angående faders och moders samtycke såsom vilkor för äktenskapet, gälle ej i afseenle på mö, som myndig är. 3 2. Stadgandet i 6 kap. I 3 giftermålsbalken om faders och mModers rätt att göra mö arflös, ege ej tillämpning, der hon vid äktenskapetsingående myndig är, utom i de fall, som i 2 3 af samma kap. omförmälas. Mö, com ej stär under giftoman, ege sjelf göra sådant förord, som i 8 kap. giftermålsbalken m sägs. i första kammaren gaf frågan anledning till en ganska intressant och liflig diskussion, ehuru kammaren var temligen fåtaligt representerad. Hr De Geer ansåg dessa törändringar vara ett steg framåt i den menskliga utvecklingen. Här i Sverige är måhända dock ej tiden ännu inne att taga detta steg fullt ut; men lika litet, som de farhågor besannats då man tillät qvinnan vid myndig ålder råda öfver sitt gods, lika litet skall den fruktan man hyser om förevarande reform förverkligas. I samma anda talade hrr Wallenberg, Faxe, von Gegerfelt och Frisk. Konseqvensen borde fordra, att då qvinnan råder öfver sitt gods borde hon äfven råda öfver sin person. Det moraliska inflytande föräldrarne ega öfver sina döttrar kan ju ändå aldrig förringas. Hr Dickson ansåg att ett afslag på utskottets förslag skulle göra kammaren misstänkt för att ännu hysa den gamla orientaliska föreställningeh om qvinnans underlägsenhet. Qvinnan står i afseende på förståndsgåfvor lika högt som mannen och hennes förstånd beherrskar hennes känsla. För afslag talade hrr Hugo Hamitton, Nordström och Brun samt för återremiss hrr C. G. Mörner, von Möller, Widn och O. Mörner, Vid den slutliga voteringen utföll 25 röster för bifall mot 20 för återremiss. Båda kamrarne hafva således fattat lika beslut hvarigenom den länge omtviståde frågan fått sin slutliga lösning. Öfriga afgjorda ärenden. Utan diskussion godkände båda kamrarna statsutskottets atstyrkande af hr Dufvas motion om anslag till två adjunktlöner vid Carolinska institutet och lagutskottets afstyrkande af hr Jonas Jonassons motion om ändrade stadganden angående giftorätt 1 bo.