Soppa och kol gåfvos honom om vintern, alldeles såsom man ger sirup åt bina under den kalla årstiden, för att de ej måtte omkomma till dess blomstertiden inträder, då honungen skall samlas. Den vanliga veckolönen är i Wellsbournedistriktet 12 shilling (10 rdr 80 öre); och beräknas för arbetarens bostad en afgift pr vecka af i medeltal 1 shilliog. En djup okunnighet är rådande bland befolkningen, men man förmärker just inga spår af denna orenlighet, som oftast åtföljer den af fattigdom hemsökta okunnigheten. Jag känner många hem i Sheffield och Birmingham, der husfadrens inkomster äro mer än tre gånger så stora som Wellsbourne-arbetarens, men i hvilka smuts och trasor icke desto mindre finnas hoyade till en grad, hvartill man förgäfves skall!leta efter någon motsvarighet i Wellsbourne. Här ser man inga barn gå barfota och icke heller några trasiga och osnygga qvinnor. Stugorna med sina gallerfönster och stengolf äro visserligen ytterst torttigt inredda, men allt derinne är rent och fejadt och blankt, så att det hela dock gör ett behagligt intryck. Jag har för vana att icke förlita mig på hörsagor, utan ser helst med:egna ögon, om det är möjligt. . I dag har jag besökt en familj, hvilken synes mig kunna betraktas såsom en typ för de andra. Jag steg upp tidigt på morgonen och infann mig i familjen något före 7, den vanliga frukosttiden. Man inbjöd mig att deltaga i frukosten. Vi voro åtta vid bordet: husfadren;; en af bekymmer och mödor nedtryckt man, som dagen förut varit till Birmingham för att söka arbete, hustrun, en liten qvinna, som åldrats i förtid, men hos hvilzen allt vittnade -om ordentlighet och snygghet, samt fem barn, af hvilka det äldsta är 16 och det yngsta 4 år. Aldsta gossen förtjenar tre shilling genom att köra plogen; intet at de :andra barnen förtjenar någat. Två gå i skolan mot en afgift af en penny (7la öre) i veckan för hvardera af dem, och de två yngsta äro hemma. Frukosten bestod af torkadt bröd och en dryck, hvari en liflig fantasi torde ha kunnat upptäcka en liten, smak af tå. Efter frukosten inlät jag mig i ett resonnemang med hustrun angående familjens ekonomi. Här förelåg nu ett problem, för hvars lösning jag väl behöfde husmodrens upplysniogar. Men hon hade så godt som ingenting att med dela mig; Gudrallena vet, huru det kan gå ihop, svarade hon, då jag, som har egen bitter erfarenhet af huru barns skodon pläga gå sönder långt innan de ha någon rättighet att vara utslitna, frågade henne, huru det var möjligt att med den lilla inkomsten ständigt hålla familjens alla ledamöter helskodda. Jag giorde upp: åtskilliga beräkningar, försökande att få debet och kredit att gå ihop; men förgäfves, Jag hade framför mig ett snyggt, then torftigt hem, der både hustrun och barnen, hvad deras kläder:beträffar; voro hela och rena, under det att totalinkomsten för veckan icke uppgick till, mera än 15 shilling. Inseende att jag sjelf måste vara en dålig financier, vill jag framlägga problemet för läsaren: Faderns veckopenning 12 shilling; sonens dito 3 . Sh. 15: shilling ... . ss . ov Föda och husrum . sh. 9: 4 Kol oh ove Nvog 1rR Skolafgifti;, 127 fr sar: Återstår för kött, te, socker, tvål, ljus, peppar och salt, kläder för sju personer, skor för sju per: soner, öl, medikamenter och handpenningar pr vecka . . . Sh. 4: 4 Månae vi ej göra klokast i att lemna problemets lösning derhän samt utropa med den lilla qvinnan: Gud allena vet huru det kan gå ihop? : : Familjens middag bestod af potates, stekt jemte några bitar af -enfäsksvål, återstoden af det halfva skålpund fläsk, som utgjort den föregående dagens kost. Ibland äter familjen salt sill och potates till middagen, hvarvid döck får anmärkas att en enda sill måste räcka till åt alla och således delas i sju delar. Ofta är torrt bröd det enda som bestås. Till och med potäterna äro för dyra för dessamenniskor, så att de endast med måtta få äta sådana. I de ngelska fängelserna utgöres middagen af 3 skålpund potates och ett qvarter mjölk för hvarje fånge. Ilos den redlige arbetaren i. Wellsbourne finns ingen mjölk, och knappt så mycket potates som gifves åt två fångar får ätas af honom och hela Kans farbilj. 4 Hurodant dagsverke skall man väl kunta vänta af.en person; som åtnjuter enså otillräcklig föda? -Denne-arbetaro sndste bli kraft lös, och : behäftad. mea en blodbrist,-som föranleder sjukdomar, hvilket. åter -har den. påfölid att han Aafta måsta tillhringa länogra el.