Dagens Nyheter – 27 april 1872, sida 1

februari samma år hade konungen härom underrättat rikets inbyggare och uppmanat dem att följa exemplet. Efterföljande artikel är ett utdrag af hans s. k. reflexioner i ämnet, hvilka åtföljde samma cirkulär. . Ifrågavarande nationaldrägt (vanligen benämd nya drägten) anlades allmänt. Karlarne buro: kort-rock eller s. k. jacka med genomskurna puffar eller tungor vid axlarne, sidenskärp omkring lifvet med nedhängande ändar, en kort (spansk) sidenkappa öfver skuldrorna, vida tillknutna kort-byxor, silkes strumpor och snörkängor eller skor. Färgen var svart, men röda band-rosor prydde skodonen och knävecken, äfvensom röda kanter voro anbragta på axel-puffarne och kappan, hvars foder också hade röd färg, liksom skärpet. Stålvärja med pergamentsslida samt rund hatt med hvit plym fulländade denna drägt. . Fruntimrens bestod af: korsett med puffärmar och kjol, skärp med nedhängande ändar, derutanpå en framtill öppen rock eller rob af temlig vidd och längd, uppfästad och försedd med bandrosor och garnityr. Tyget skulle i allmänhet vara enfärgadt: vanligen hade man det svart med rödt skärp och röda prydnader. Tillfruntimmerskostymen hörde vidare hvit halskrage, cirkelrund och uppåtstående. Hufvudbonaden var obestämd. BSärskilta drägter voro stora hofdrägten, äfvensom den militära och presterliga. Den ofvan beskrifna allmänna drägten öfvergick småningom i bart svart med uteslutande af 1e röda prydnaderna: sådan begagnades den långt in på 1800-talet.