Dagens Nyheter – 24 april 1872, sida 2

-— Uv -—-—det är jag som har bedt dig gå och besöka hans mor så tidt och ofta under förevändning af ett barmhertighetsverk och att ge henne vin och matförråder och penningar och att flytta henne från Myntet, som är den enda passande boningsplats för sådant folk, och låta henne bo i en särskild koja i Willesden, der du utan tvifvel får betala hyran? Allt det der har förmodligen skett på min begäran? Nej, min kära Wood, om du ville visa dig barmhertig, så borde du börja med det hemma i ditt hus. En förståndig husfader skulle lemna utdelningen af sina välgerningar, hvad qvinfolk angår, åt sin hustru. Och för min del så får jag säga att om jag vore hugad att nånsin göra något barmhertighetsverk, så skulle jag välja ett mera förtjent föremål än en sålan der lipande skrymtaktig Magdalena. — Det var derför att jag kände ditt ädelmodiga sätt, min goda hustru, som jag vid det tillfället handlade utan ditt uttryckliga bifall. Jag trodde mig göra allt på bästa vis. Dessutom är fru Sheppard... — Jag vet hvad fru Sheppard är, utan att du behöfver säga mig det. Jag harinte glömt hennes föregående lefnadshistoria. Du har utan tvifvel haft dina giltiga skäl att upptaga hennes son — din son, borde jag kanske snarare säga, eller huru, herr Wood? — Min bästa vän, dessa beskyllningar äro