Dagens Nyheter – 23 april 1872, sida 1

FSTEPUSARKGPE DERA EN YUCER otydlig i förezsarande afseende, men exempel finnas att då under ståndsriksdagarne 2 stånd stannade mot 2, så ansågos frågor af denna beskaffenhet ha fallit. Nu deremot, efter representationsförändringen, finnes ingen otydlighet alls. Det förut oklara har blifvit fullkomligt klart genom 65:e 2 R. O. Då man har en grundlag som företrädesvis bestämmer regeringens befogenhet och en annan som särskildt gäller riksdagen, så måste väl i de fall då dessa lagar stå i hufvudsaklig öfverens stämmelse med hvarandra, den sednares föreskrift följas af riksdagen. 56:e 2 R. F. säger att i hvilken ordning riksdagsfrågor i allmän het skola afgöras, derom stadgas i R. O. I 69:e 2 R. F. heter det i första mom. att då statsutskottets förslag rörande antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela belopp eller — — — till pröfning hos riksdagen förehafves, gälle hvad angående be handlingen af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen stadgas. I sednare mom. säges: Fatta kamrarne stridiga beslut, skall gemensam votering ske. Vill man vid tolkandet af denna 2 tyda uttrycket statens reglerande såsom omfattande statens både ordinarieoch extra ordinarie inkomster samt dess utgifter, så sätter man ju icke allenast denna 2 i strid med 65:e 2 RB. O., utan man sätter äfven 2:s båda punkter i strid med hvarandra. Tal. fortsatte: . En annan fråga är om i sjelfva verket någon skiljaktighet finnes mellan 69:e 2 R. F. och 65:e 2 R. O. Förr i verlden har man med staten i finansiel bemärkelse vanligen endast menat statens utgifter. Såväl i 1719 och 1720 som i 1772 års R. F. förekommer uttrycket staten i en sådan ställning att dermed omöjligen kan menas annat än utgiftsstaten. Att ordet äfven af 1809 års lagstiftare tagits i samma bemärkelse, bevisas deraf att på alla ställen der detta ord förekommer, kan man i detsamma inlägga betydelsen af utgiftsstat, men icke af både utgiftsoch inkomststat. Härpå anfördes några exempel, bland andra, 59:e och 64:e 22 R. FE, Tal. slutade med följande hemställanden : Skall man då taga detta ord i en ovanlig mening endast för att R. F:s stadgande skall komma i strid med R. O:s? Det största medgifvande som här kaa göras är att BR. F.i69:e 2 innehåller en otydlighet; skall man då, när RB. O. å sin sida är tydlig, och då de båda föreskrifterna Zunna tolkas lika, ovilkorligen göra motsatsen? Tal. yrkade afslag å framlagda voteringspropositionen. Hr Gösta Posse uppträdde härefter. Han förklarade att han ej skulle ha begärt ordet om detta varit en fråga för dagen. Men här gäller det en stor pwncip, fortfor han, och det är af vigt, att man redan vid uppkomsten aren sådan fråga som denna skärskädar densemma fråm den rätta sidan. Man har nu att besvara 2:ne spörjsmål, det första är deita: Eger konu.ngamakten rättighet att bestämma öfver de orclinarie inkomsterna eller är den Svenska folket i R. F. 57 2 tillerkända rätt att sig sjelf beskatta ep osanning? I sistnämda 2:s sednare mom. innehålles ett bestämdt undanbag från första mom:s stadgande att riksdasen allema utöfvar beskattningsrätten. Det talas nemligen der om att genom kommunallagarne bestämmes, huru särskilda menigheter må för egna behof beskatta sig. Hvarför göres icke äfven ett undantag rörande de ordinarie skatterna? Om dem talas icke ett ord denna 2, och häraf synes framgå oförtydbart att något undantag i atseende på dem icke är vf lagstiftaren afsvdt. Somliga säga att k. m:t fråga om de ordinarie skatterna blott har ott veto mot riksdagen. Men 80 3 RB. F. innehåller en särskild bestämmelse rörande ndelningsverket; den frånkänner nemligen riksdagen all rätt att utan konungens samtycke rubba detta. Hvarför finnes då ingen 2 regeringsformen. 1810 års R. O. var något