-— MV cn styrka. Ehuru dammen var öfver två fot högre än vattenytan kom han helbregda dit med sin lilla börda, hvilken han ej ett ögonblick hade lemnat. Den stackars Benjamin var icke så lycklig. Just då han beredde sig att följa efter kom Rowlands båt, som hade drifvit i kölvattnet, med den starkaste fart och gaf en våldsam knuff åt hans egen båt. Stöten var så häftig att han nära hade fallit baklänges, och språnget, som han gjorde i detsamma, blef derigenom osäkert. Hans fot vidrörde det rundade hörnet af stendammen men slant ifrån och han störtade i vattnet. I detsamma ban föll fattade han tag i en utstående kant af muren. Men den var för slipprig; och floden som nu började tilltaga hade redan hunnit till en fruktansvärd snabbhet. Det var omöjligt för honom att hålla sig qvar mer än ett ögonblick. Han uppgaf ett gällt skrik och blef hals öfver hufvud bortförd af strömmen. Wood hörde nödropet. Men hans egen belägenhet var för mycket vådlig att tillåta honom göra något försök till roddarens bistånd. Han tyckte likväl att han såg en menniskoskepnad springa upp på stendammen i samma ögonblick båtarne stötte tillsammans; men som han ej märkte någon i sitt grannskap trodde han att han misstagit sig. För att göra Woods närvarande belägenhet och hans följande företaganden fullt begripliga torde vara nödigt att gifva något begrepp