studierna; uttalade sig mot hr Hamiltons förslag om den praktiska tjenstgöringen före kandidatexamen; visade att följden skulle blifva att propedeutisk klinik komme att saknas vid Carolinska institutet. Riksarkivarien Nordström höll tillstort nöje för läktaren ett elegant föredrag, hvari han sökte till komplett evidens deducera att genom 1861 års stadga är så väl sörjdt för det Carolinska institntet och den medicinska undervisningen i landet att skrifvelsen är onödig. Carolinska institutet har sjelf 1859 förklarat sig nöjd; med den anordning som k. m:t efter detta tillstyrkande utfärdade. Hvad göres då mera behot? Imellertid då nu ändra kamma: ren skänkt sitt bifall åt motionärens (med den superfinaste försmädlighet!) . hr Liss, Olof Larssons motion, då utskottet i ett talangfullt och mycket elastiskt utlåtande föreslagit en skrifvelse och då hvad den innehåller ej blir gällande förrän k. m:t fattar beslut i enlighet dermed, så fann hr Nordström dock icke skäl att yrka afslag å utskottets förslag. Hr Hamilton replikerade sina motståndare och presidenten Mörner yrkade uteslutning af strofen om inskränkning i medico filosofieexamensämnena. Hr Bergstedt höll med sin flytande yvältalighet ett längre föredrag, innehållande mycket som omedelbart angick det föredragoa utlåtandet, men också ej så litet på är derom; slutade med att mana till rid. Statsrådet Wennerbergs mening var att det var angelägnare för hönom i egenskap af chef för ecklesiastikdepartementet att om denna sak höra representationens åsigter än att uttala sina egöa, och det senare vore desto mindre 1 ödigt för honom nu som han redan då ärendet förekom i andra kammaren der framlagt dem. Han hade då haft glädjen höra att in-. gen bestridt Carolinska institutets af honom erkända rätt att meddela fullständig medicinsk undervisning, men man hade deremot ogillat hans mening rörande den kliniska undervisniogens ordnaände. Detta ogillande Bärlsdde sig från oriktig uppfattning af Hans mening. Beträffande andrå kammarens beslut och nu föreliggande skrifvelseförslag, 5å erinrade det förra om 1857 års ständers skrifvelse, detsenare åter om 1863 årg, och liksom stätsrådet mer gillade 1863 års, så gillade han ock mer förslaget från första kammarens tillfälliga ut skott än det frän. andra kammarens. De syiätes honom likväl ligga någon motsägelse mellan motiverna och beslutet... I de ena yr: kas på samverkan mellan de särskilda medi cinska undervisningsanstalterna; i det andra göras de fristående från hvarandra, mer likställda i rättigheter och skyldigheter. Om det är möjligt att åstadkomma frågans lösning på denna grund, i föreniog med samverkaa, och öm detta skall ske snart, så är nödigt att de ömsesidiga parterna visa tillmötesgå ende mot hvarandra. Vid anställd voteriog mellan bifall till utskottet förslag och hr Mörners amendement segrade utskottets meningmed 65 röster mot 42,