ken eller egenkärleken alltid påhitta, och särskildt här är det lätt att finna ett fullkomligt giltigt, förutom den kristliga pligt som bjuder: att icke skämmas för att tacka Gud för hvar dag man blir kiokare. Att fördenskull få allt hvad de värda tidningarne söka öfvertyga allmänheten och repreBentationen om att gå i dessa, dertill erfordras, hvad representationen beträffar, att ända till barndomens gräns nedsätta äfven rekrytåldern för valen till andra kammaren; och hvad allmänheten angår, så torde den bli mer och mer ense om att man icke gör general Abelin någon tjenst genom att med tidningspuffar, likt väderfyllda simputor, söka fortfarande hålla honom uppe på opinionens ström, Den förre krigsministern hade såsom sådan nitets och arbetsamhetens förtjenster; dessa har man aldrig törnekat honom, men att af en högst medelmåttig organisatör och icke större statman vilja göra en neros, på en gång en Cavour och en Moltke, dylikt blir i längden ett otacksamt arbete. Trots allt hvad man i den vägen försöker, blir det fåfängt att öfvertyga allmänheten att fosterlandets sanna intressen böra stå tillbaka för att göra en viss ofelbarhetsdogm till nöjes