Dagens Nyheter – 12 april 1872, sida 3

Hvarjehanda nyheter. En af våra ansedda läkare, som gifte sig med dottern till en af staden Xs rikaste affärsmän, tillfrågades flere gånger af svärfadern om beloppet af sina skulder, emedan han gerna ville betala dem, så att mågen ej skulle behöfva vara orolig för kraf. Doktor X. svarade oupphörligen att hela saken var en bagatell, som ej förtjenade att tänka på. När emellertid bröllopsresan skulle företagas och grosshan aren följt de unga tu till Skeppsbron, stack mågen ett papper i handen på svärfadern under yttrande: Här är nu uppgift på mina skulder; det belöper sig, som jag förut sagt, till en bagatell. Affärsmannens näsa blef emellertid betydligt förlängd, när bagatellen befanns utgöra bortåt 40,000 rdr. Han frågade derför sin kompanjon, som hade en liten del i den stora affären: Kan herrn säga mig hvad en bagatell egentligen är i penningväg? — En bagatell, svarade denne, är för mig t. ex. 100, högst 500 rdr. — SNå, men för mig då? frågade grosshandlaren, hvad anser herrn vara en bagatell för mig? — Ja, se det är en annan sak! För berrn böra hundratusen vara en småsak! — Jaså, inföll svärfadern tröstad, då hade, min själ, min måg rätt! Ets gåskalas, Handlanden Z, på Goland är en mycket torrolig man, som är sär