Dagens Nyheter – 10 april 1872, sida 2

— Jag förstår ej hvad herrarne mena, stammade han slutligen. — Hvad är det han säger? röt den långa oxfösaren. — Han säger att han ej förstår sig på qvickheter, svarade den karlklädda qvinspersonen. — Gör slut en gång på ert förbannade oväsen, sade en ung karl, hvars svartmuskiga ansigte i fackelskenet såg ut som en mulatts. Ni skrämmer den stackarn ifrån vettet. Det är ju klart, att han ej förstår er rotvälska, och hvar skulle han ha lärt sig den? Tag exempel af mig. Med dessa ord trängde han sig fram till snickaren och i det han gaf honom ett dugtigt slag på axeln framställde han till hans besvarande följande spörsmål, beledsagande hvarje fråga med en ohygglig förvridning af ansigtsdragen. Fan besitta! hvar har ni gjort af poliskarlarne? Djefvuln annamma er! har ni förlorat målet? Dra innerst i helvete! ni kunde skråla högt nog för en stund sedan! — Tyst, Blåskinn! sade med myndig ton en annan karl, som stod näst bakom honom. Låt mig tala ett ord med kräket! — Ja, ja, ropade flere af de krivgstående, låt Jonathan handskas med ynkryggen. Han skall nog få honom till att sjunga ut. I följd häraf drog hopen sig tillbaka, och den person som blifvit sålunda förordad steg dristigt fram. Det var en yngling af vid pass