B :: nlysning, tillämpad i Ystad. stads Tidning läses följande uppbygg. drag till den presterliga ofördragsamhe historia; En -kontorist i Cimbrishamn hade anmält sig till begående af nattvarden sistlidna långfredag. Under pågående högmessogudstjenst i stadens kyrka gick tjevsttörrättande pastorn L. Andersson fram till kontoristen som satt bland andra nattvardsgäster och frågale honom om han ämnade gå till skrift. Sedan den tillfrågade ;lemnat ett jakande svar, lät pastorn förstå att han ville tala med honom innan han kunde tillåtas att begå Herrans nattvard, hvilket ej i dag fick ske. Kontoristen, hvars sinnesrörelse blef honom öfvermäktig, helst alla de närvarandes blickar rigtades mot honom, lemnade sin plats och gick upp på orgelläktaren, der vikarierande kantorn kom honom till mötes med en hoalsning från pastorn af ungefär samma lydelse som den ofvan anförda. Den djupt kränkte manaen: trängde sig naturligtvis icke fram till altaret, utan bevittnade från läktaren den akt, från hvilken han på ett så förargelseväckande sätt blifvit utestängd. Max var äfven vittne till det pinsamma intryck pastorns uppträdande hade framkallat hos samtliga nattvardsgästerna, och till dessas deltagande för den utpekade personen, hvilket gaf sig tillkänna derigenom, att de en efter annan lemnade kyrkan, så att endast fyra åhörare funnos qvar vid altargångens slut. Det är i sanning mer än sorgligt att en prest, som är det gudomliga ordets förkunnare, som kallas Kristi tjenare och som har rättigHet att meddela syndernas förlåtelse och utdela sakramentet, skall just på den kärleksfulle och barmhertige försonareng dödsdag uppträda på sätt vi här beskritvit. Det är ju nåd och förlåtelse man söker vid det af nattvardens stiftare upplåtna nådebordet. Man Bplir ej förbättrad genom att förnekas tillträde till denna kärlekens måltid i följd af ett magtmissbruk från de så kallade andliges sida, Om nu själasörjaren med den rättighet han eger önskar i någon angelägenhet samtala med den ene eller andre församlingsmedlemmen, så har han många utvägar härtill och behöfver således icke tillställa offentlig cehikan, väcka allmän förargelse, störa andakten och vanhelga ett heligt rum. Läsaren skall nu i korthet få reda på den ifrågavarande bannlyste personens, såsom oförlåtlig ansedda förbrytelse, hvilken pastor An