Dagens Nyheter – 27 mars 1872, sida 2

I Adelsmötet. Ridderskapet och adeln hade i går sammanträde både på föroch eftermiddagen. Dervid förekom till behandling riddarhusutskottets utlåtanden nr 8 och 9, det törra i anledning af riddarhusdirektionens berättelse till adelsmötet, det senare med förslag till ändringar i instruktionen för riddarhusdirektionen och riddarhusets tjenstemän. I öfverensstämmelse med utskottets utlåtande nr 8, som på förmiddagen icke hann genomgås, medgaf adelsmötet att riddarhusdirektionen får mottaga och enligt gifna föreskrifter förvalta donerade fonder af kammarherren Psilanderskjöld, hofmarskalken H, F. Reuterskjöld samt fröken Hedvig Lefrån. Ett motsatt beslut fattades, efter en stunds diskussion, rörande Hagelstamska testamentsfonden. Framlidne öfverste Hagelstam hade testamenterat ett belopp at 150.000 rdr, hvaraf räntan skulle användas till uppmuntran åt förtjente officerare och underofficerare vid skärgårdsartilleriet, vare sig att de under krig utmärkt sig vid försvaret af rikets kuster eller att de i fredstid uttänkt för fosterlandet nyttiga uppfinningar till krigsmaterialens förbättrande, samt förordnat att riddarhusdirektionen skulle åtaga sig förvaltningen af denna fond och 3e till att testators vilja blefve efterkommen. Bemälda direktion hade afstyrkt bifall till testators framställda önskan beträffande sättet för förvaltningen, hufvudsakligen på den grund, att donationen ej afsåge att bereda någon fördel för det stånd, hvars rätt och bästa direktionen hade att iakttaga och befrämja, samt att testamentet hade med blyerts tillskrifna meningar, hvilka angåfvo atttestator möjligen ändrat sin ursprungliga afsigt med donationen, hvaremot riddarhnusutskottet uttalat den mening, att adelsmötet borde tillmötesgå testators fosterlandsvänliga önskan. Direktionens åsigt utvecklades vidare af hrirr G. 4. Sparre, Stjernstedt, Olivecrona, Ramsay och B. Cederström. Utskottets förslag förordades af her 4. C. Raab, C. M. Björnstjerna, Klinckowström och OC. F. Palmstjerna. Dessa talare kunde icke erkänna att det ändamål, hvartill testator anslagit den betydliga fonden, vore främmande för ridderskapet och adeln, som ej, enligt hr Raabs åsigt, bohöfde befara att bli så öfverflygladt af de RR klasserna, att icke några bland dess ledamöter äfven skulle befinhas värdiga att erhålla belöning af denna fond; utan i likhet med utskottet an sågo de att det vore en helig pligt tör ridderskapet och adeln att i allt möjligt söka till verkställighet befordra ett om så stor fosterlandskärlek vittnande testamente som det ifrågavarande. Vid anställd votering föll emellertid utskott ts mening med 48 röster mot 52, som frånsade ridderskapet och adeln alla anspråk på de i hr Hagelstams testamente disponerade medel. Utan öfverläggning boslöts, på sätt utskottet föreslagit, att den i 8 2 riddarhusordningen omförmälda afgiften tills vidare bör utgå med 5 rdr, samt att, då det ifrågakommer att de barn af adliga fider, som blifvit utom äktenskap födda, skola å stamtaflorna upptagas, frågan härom hänskjutes till riddarhusdirek tionen, hvilkens beslut, om det är medgifvande, skall å dessa stamtaflor åberopas. Till fortsatt utgifvande af ridderskapet och adelns protokoller och handlingar för åren 1645—1714 samt 1719—1778 anvisades, jemlikt utskottets förslag, 1,200 rdr årligen till nästa adelsmöte. Deremot afslogs, efter en stunds diskussion, utskottets hemställan att det årliga arvodet af 200 rdr åt extra biträden inom riddarhuskansliet och kontoret måtte indragas. I afseende på riddarhusets tjerstemän beslöts, sedan flera talare yttrat sig, att, så fort ombyte sker, riddarhussekreterareoch riddarhusfiskalssysslorna skola till en sekreterareoch ombudsmanstjenst sammanslås, och att dessutom skola antagas en kamrerare och två kanslister. Riddarhusutskottets förslag, grundadt på direktionens framställning, att ett nytt bokförings sätt borde antagas för räkenskaperna öfver riddarhusets kassor och fonder, gaf äfven anledning till meningsutbyten mellan några talare, som önskade förändringar, hvarigenom nera reda och större enkelhet skulle åstadkommas, och andra, som ville hålla fast vid det gamla systemet med dess brister och onödiga omständlighet. Genom förändringen skulle dessutom följa att alia fonderna, med undantag af några få, hvilkas urkunder lägga hinder der