Dagens Nyheter – 22 mars 1872, sida 1

manat äfven honom att ingå som medlem i Internationalen, men det hade ban på intet vilkor velat. Ordföranden. Hvilka äro Internationalens tillgångar? Hr Fribourg. Sällskapet har nästan inga tillgångar, emedan ledamöternas bidrag äro så ytterst obetydliga. Jag vill förklara, hvaraf det kommer sig att Internationalen, då hon understödjer en strike, kan gagna i en så betydande grad. Bronsarbetarnes arbetsinställelse har vanligen frambållits som ett mönster för alla andra sådana. Bronsarbetarne hade ondt om penningar, och det var bardt nära att de skulle nödgas upphöra med sin strike. Vi beslöto då hjelpa dem, emedan deras sak syntes osg riittvis. Denna arbetsinställelse hade föranledts deraf. att brons-fabrikörerna, på uppmaning af en bland sina yrkesbröder, br Barbedienne, förbjödo sina arbetare att vara medlemmar i en kreditförening, som bildats bland dessa samma arbetare, för ömsesidigt understöd. Fabrikörerna sade: Santingen skola vi upphöra att erlägga afgift till kreditföreningen eller också lemna våra verkstiider. Arbetarne svarade: hiuills ha vi icke alla varit ledamöter af föreningen, nu kommer enhvar af oss att söka inträde deri.. Såskedde ock; och striken började. Icke mindre än fyra å fem tusen personer blefvo nu utan arbete. Stor penningnöd inträffade bland brons-arbetarne. Vi sände delegerade till London, som der lyckades af de engelska arbetareföreningarne uverka bidrag, så att de kunde skicka några tusen-frank-sedlar till Paris. Detta gjorde en ofantlig verkan. Man öfverdref understödssumman och brons-arbetarne ansågos ha blifvit på ett kraftigt sätt hjelpta ur sin förlägenhet. Också gåfvo arbetsgifvarne till sist med sig. På samma sätt har det tillgått, så ofta en strike egt rum. Vi ha aldrig haft några tillgångar; och när vi hörde talas om Internationalens millioner, hade vi alltid mycket roligt deråt. För öfrigt behöfrver icke International n rågrapenvirgor; hon har i sjelfva verket inga u:gifter, ej ens för lokaler. Hvarje sektion inrättar sig efter eget godtfinnande och förhyrer sjelf sin lokal; alla omkostnader bestridas at due särskilda uvdersfdelvingarne, Internationalen i sin helhet har icke kunnat skaffa sig en organ inom presgen, endast emedan penningar till grundläggandet af en tidning alluid fattats. ilertigen de la Rochefoucauld. Flera arbetare ha sagt mig, att de för hvarje vecka betala tt visst mindre belopp till föreningens kassa. Hr Fribourg. Ja, till de under Internationalen eubordinerande lokala arbetareföreningurne erlägga de afgift. Men ni vet, burudana arbetarne äro. De åtaga sig gerna att betala ett litet bidrag för ändamål, som synas dem nyttiga. Första månaden fullgöra de sitt åtagande utmärkt unktligt; andra månaden går det inte så lätt att komma ut med styfrarne, och den tredje månaden inställas betalningarne alldeles. 1 Paris hände det en gång att vi råkade i stor förlägenhet, emedan medel saknades till att betala dels hyran för sillskapets lokal, som uppgick till 1,200 frank för år, dels vissa tryckningskostnader och diverse andra smärre utgifter. Vi måste vädja till alla våra anhängare och medlemmar... Det mins nog hr Jules Simon ) som var nog god att för sin del hj-lpa oss med 20 frank. Ordföranden. Är hr Jules Simon ledamot af International:n? Hr Frib-urg. Hr Jules Simon likaväl som hrr Henri Martin (berömd historieskrifvare; deputerad) och Chaudey samt ett icke obetydligt antal andra politiska och militära notabiliteter ha vi räknat bland våra anhingare. Ordföranden. Dessa herrar ha understödt säll skapet; men ha de också varit ordentligen inekrifna som dess medlemmar? Hr Fribourg. Ja visst; och jag tror mig till och med minnas att hr Jules Simon bär nummern 606. Hr de Rainneville. Man har sagt oss att i afseende på de sociala frågornas lösning betydliga meningsskiljaktigheter förefinnas mellan den franska afdelningen af Internationalen och de utländska. Huru är det möjligt att en samverkan kan ega rum mellan personer, hvilkas åsigter i väsentliga delar äro olika? lir Fribourg. Redan vid konferensen i London sammauvträffade vi med Karl Marx, som ut) För närvarande Frankrikes ecklesinstikminister; det är han som föreslagit obligatorisk och kostnadsfri folkun lervisning