Dagens Nyheter – 21 mars 1872, sida 2

Dolores. Låt de döda hvila i ro! Carlo. Jag har svurit... hör du... svurit vid min själs frälsning... Dolores, Hvad har du svurit? Carlo... Att döda den som förrådt oss. Dolores (bestört, med klanglös stämma). Ah! Du har gått ed på..s att blifva mördare... Det är rysligt, Carlo! Carlo, Jag har svurit! Dolores. Det är vansinnigt! Tänk inte mer på det... Tänk på mig! — Någon har förrådt er... Nå, ja... det kan inte mera -hjelpas s kom! Jag ska inte förråda dig... kom! Oarlo. För att hela Brässel skall ropa efter oss: der går han som sålt oss! för att framsläpa ett uselt och vanärande lif! Nej! Jag vill bevisa min oskuld! Dolores. Du är från dina sinnen, Carlo .-.Hur ska du få reda på den som . . . Hvar skall du söka upp honom? i Carlo, Honom?! Jag vet redan att detär en qvinna, . Dolores. En qvinna!... Hur kan du tro det. Inte blanda qvinnorna sig i sådana saker! Carlo. Jag är säker på att det är en qvinna... Den man, som sade ,mig det... Dolores. Det finns många som ge sig min af att veta allt. Han har fört dig bakom ljuset, Jarlo . . Tro honom into . . . Han ljuger . .. Tro honom inte! (Trummorna komma närmare.) Carlo. Der komma de! Dolores. Nej... nej... inte ännu! Carlo..