Dagens Nyheter – 20 mars 1872, sida 2

Nådig herre! Det är någon... som... dött derinne .. . en ung flicka... (Aila blotta sina hufvuden.) Alba (öfverraskad, aftager sin hatt). En ung flicka! Himlens straffdomar äro stundom hårda och grymma! Carlo (afsides). Ja, tyrann! Alba. Låt dem gråta, Vargas, låt dem gråta! (Gör tecken att fortsätta processionen.) Den går vidare. Munkarne sjunga Dies irc, Bödeln med draget svärd. Galena, Bakkerzeel och Cornelis med bakbundna händer och cn soldat vid sidav. Muodkar och soldater afsluta processionen. När do lifdömde passera, falla Carlo och Tremouille på knä.) Galena (med låg röst). Du är fri, eländige! Och vi gå till döden! Cornelis (likaså), Så! — Det är du, som sålt OSS, förrädare! Carlo (reser sig upp). Förrädare! Jag? Bakkerzeel. Förbannad vare du, Judas! Galena, Cornelis, Bakkerzeel. Judas! Judas! (De släpas bort.) Carlo. Förförligt! Anklaga mig... mig! Tremouville (griper om Carlos arm), Lugn! ar lugn! Carlo, Det är ju rysligt! Det är en himmelskriande lögo! — Jag har icke... Tremouule, Det vet jag... Detär en qvinna, som... Carlo. Ea qvinna! Ah! — Hennes uamn! Henaes namn?! Iremouille. Det känner jag inte, Jag vet bera, att hon i går afton infann sig hos her: Ezen och att hon i morse afläiggnade sig från slottet med ett lejdebref till Lille. i i