EA . nn noga efter att det brinner). Ah, är ni ännu här, herr markis? Tremowville. Ja, herr hertig, ni har ju gifvit mig ert eget palats till fängelse, och medan jag väntar på att ni skall vara så artig och släppa mig lös, så läser jag, för att förströ mig, kejsar Carl den fomtes fälttåg. Alba (spetsigt). En stor monark, herr markis! Ni, fransmän, bör ha just som litet reda på den saken, Tremowuaile, Ja, och en sådan storätare den kejsarn var! Jag hade den nåden en gång att dinera med honom i klostret St Just, och jag riktigt ryser när jag tänker på cen aptit, som Var... . Alba. Kräselig? Tremouille. Kejserlig? Hans herr son, kung Filip, har into en så stor förmåga att ta för Big. .v Alba. Hm... Hur var det, herr markis... Er lösesumma tär fastställd till...? i Tremowille. Tundra tusen ecus, min herBers älva. Det är egentligen för litet. Fransmännen ha så mycken esprit, att han alltid borde taxera dem dubbelt. Tremouille, Nå... ja, Hvad espriten beträffar, kunde man gerna gifva tre hundra tusen ecus, utan att spanionerne ändå blefve rikare. (Sätter sig lugat till höger i en stor länstol. Alba (beherrskar sin vrede men slår otåligt med handen emot armstödet på stolen, till Mäster Charles). Hvad vill du? . Mäster Charles, Jag tänkte,nådig herro, att ni hade något arbete åt mig i natt.