Dagens Nyheter – 12 mars 1872, sida 2

Adelsmötet. Första diskussionssammanträdet hölls i går. Dervid förekom först frågan om gratifikation åt litleratören G. Anrep af 300 rdr under hvartdera af åren 1873— 1875, såsom erkänsla för hans möda med utgifvandet af ättartaflorna och adelskalendern. Ett sådant understöd har hr Anrep förut åtpjutit och förslaget om dess fortsatta utgående var vid detta adelsmöte väckt af hr C. M. G. Björnstjerna. Riddarhusutskottet hade uttalat sig till hr Anreps fördel, mot hvilket uttalande hrir C. F. Palmstjeroa, von Strokirch, Stjernstedt och Ramsay reserverat sig. Herr Cl. Cederström kände sig mycket upprörd öfver de misstag, hvartill hr Anrep såväl i ättartaflorna som i adelskalendern gjort sig skyldig samt öfver de skandaler han berättat om åtskilliga adelsoch riddersmän och yrkade afslag. Hr Rudolf Cederström, den från ståndsriksdagarnas tid bekante vältalaren, instämde i anmärkningarna om felen, och ville, såsom riddarhusdirektionen föreslagit, endast bevilja understödet med vilkor att hr Anrep för framtiden ställer sig till efterrättelse ridderskapets och adelns beslut i afseende på sättet för iättartaflornas ordmande. I samma riktning talade hr A. G. Oxenstjerna, som tyckte att ridderskapet och adeln visat tillräcklig kristlig kärlek mot hr Anrep, hvilket gaf hr A. C. Raab anledning anmärka, att man ej kunde säga detsamma om denm ädle grefven. För afslag talade äfven herrar C. F.. Palmstjerna och A. H. Leyorhufvud. Hvaremot det lilla understödet förordades, utom af motionären, af hrr CO. M. Björnstjerna och A. C. Raab. Vid votering blef emellertid beslutadt med 61 röster mot 57 att något vidare understöd icke skulle lemnas hr Anrep. Derefter förekom herr W. F. Dalmans motion om Riddarhussalens användande. Motionären hade föreslagit att riddarhusdirektionen måtte bemyndigas att upplåta salen eller det inre af ridderskapets och adelns samtalsrum till begagnande af komitter och för hållande af offentliga föredrag. Riddarhusdirektionen, som blifvit anmodad att lemna utlåtande i ämnet, hade afstyrkt bifall till motionen på den grund, bland annat, att der kunde komma att hållas hvarjehanda politiska och religiösa föredrag af den mest vådliga beskaffeohet, hyarjemte uppgåfvos några andra svårigheter för förslagets realiserande. Motionä ren vederlade i ett skriftligt anförande, som upplästes, dessa invändningar; men på yrkande af her CO. MUM. Björnstjerna, R. Cederström, Cl, Cederström och von Schwerin, som ville att riddarhuset skulle stå som ett ostördt minnesmärke af hvad vi varit, afslogs motionen, som endast vann understöd af br Å, C. Raab. 50 proc. nedprutning af en fordran. Åt stellmästaren Luhdbäck beviljades afskrifvande af hälften af hans skuld till riddarhuskassan, uppgående till 1.200 rdr, samt upp: skof med den andra hälftens inbetalande. Hr Palmstjerra (som väckt motion i ämnet, dock så, att hela skulden skulle eftergifvas) samt hr BR. Cederström betonade de billighetsskäl, som talade för bifall, hvaremot afslag yrkades af hr Sjernstedt, som var rädd för skapandet af ett sådant prejudikat. Or CO. M. Björnstjornas motion om att plats i riddarhussalen mitte beviljas för en del af Riddarholmskyrkans trofter, samt att 2.000 rår måtte anvisas för omkostnaderna vid dessa troföers flyttning, hade af riddarhusdirektionen och riddarbusutskottet blitvit afstyrkt. Skalen härtill voro: att faran för eld inom riddarhuset vore stor genom de derinne befintliga gaslamporna; att fuktigheten vore större än i Riddarholmskyrkan; att k. mts bifall till förslaget voro tvifvelaktigt, och slutligen att 2,000 rdr ej voro tillräckliga för flyttningen och uppsättningen. På hufvudsakligen samma skäl afstyrktes förslaget af hrr BR. Cederström, Bennet, Palmstjerna, Cl. Cederström och hr Ramsay, som alla dock framböllo dea fosterländska tanke, som lågo till grund för dess framställande, Hr Ögaenstjerna ansåg det vara för sent, då fanoraa voro till största delen förstörda och endast utgjorde en hop multnado trasor. Hr Björnstjerna förordade deremot varmt sin väckta motion. Genom omflyttning af lamporna i Riddarhussalen kunde lätt faran för eldsolycka undanrödjas. Nu förstördes fanorna genom att de vid alla högtidligheter i Riddar