Dagens Nyheter – 12 mars 1872, sida 1

Dolores (afsides). Mig må han döda .,. men honom! Nej! Det skall jag förhindra! (Tornuret slår nio.) Rysoor. Ah, stunden är kommen! Dolores (ser på honom; afsides). Ja... det är nu de rebelliske kättarnes gudstjenst börjar! Rysoor. Framåt! Först min pligt och så min hämd! (Tager på sig kappan.) Dolores (förhoppningsfullt). Han går dit! Zysoor (i dörren). Vi träffas i morgon, min fru . .. när or älskare är död! (Går.) Dolores (ensam). Död! Min Carlo död! Ja, om jag gifver dig tid till att döda honom! (Rycker till sig sin kappa och skyndar emot venstra dörren.) Andra aktens andra tablå. (Toatern förestälter en kasematt vid Louvainporton. Det är afton och månijust.) Första scenen. Två officerare och några Soldater ur Wilhelm af Oraniens armå. Andra officern (i fonden). Ser ni någonting? Pörsta officern. Nej, ingenting! Andra officern. Akta er för skildwakterna! Första officern, Ja, dot är ett förrädiskt månsken! Andra officern. Vänta! Der syns några moln... De skola hjelpa oss! (ull soldaterna) Häll noga vakt vid contreskarpon! In soldat. Ja, herr löjtnant! (Btt tornur ione i staden slår tre slag.)