Dagens Nyheter – 12 mars 1872, sida 1

munikationer. En del talare önskade derföre att ofvannämda k. förordning måtte helt och hål let borttagas, en annan del åter förordade åtmin stone flera ganska väsentliga förändringar ide gjorda bestämmelserna med syfte att hellre underlätta än försvåra landsvägslokomotivens an vändning. Sådana förändringar vore så myc ket mera af behofvet påka!lade, som uti of vannämda bestämmelser ej finnes någonting nämdt om vissa detaljer, för hvilka med större skäl borde reglementeras, såsom t. ex. bjulriogarnes bredd, hvaraf i väsentlig mån vägarnes bestånd är beroende. Den fråga, som vid detta möte tilldrog sig största intresset och rörande hvilken äfven den Nfligaste diskussionen utspann sig, var: Ärbibehållandet afinmutningsrätten af malmfyndighe ter till nytta för den svenskaberghandteringen ? Denna frågas uppsättande på programmet hade närmast föranledts at direktör A. Grilis motion vid innevarande riksdag att denna måtte ingå till k. m:t med anhållan om skyndsamt utarbetande och utgifvande af ny grufvestadga med borttagande af den så kallade inmutningsrätten. Sedan motionären, som sjelf var närvarande, motiverat denna sin motion på hufvudsakligen samma grunder, som blifvit i den motionen föregå2nde skrifvelsen anförda, bem gärde en mängd framstående fackmän ordet, och hvilka alla, på en enda när, med verklig värma och på det lifligaste opponerade sig mot inmutningsrättens borttagande. Detansågs till och med af flera för en verklig riksolycka, om ett stadgande, som otvifvelaktigt till stor del varit orsaken till upptäckandet af de rikedomar, som legat förborgade i vår jord, skulle slopas. Jernhandteringens närvarande ståndpunkt i Sverige har ganska mycket att tacka den vu gällande grufvestadgan för; och det måste förefalla en minst sagdt besynnerligt, yttrade en talare, att just nu, då en större lifaktighet inom bergshandteringen synes börja göra sig gällande genom anläggande af storartade etablissementer för våra malmers tillgodogörande, och således behofvet på råmamateriel kommer att i ökad mån göra sig gällande, vilja upphäfva ett stadgande, som enligt sin natur måste vara cn sporre till upptäckandet af nya malmtillgångar. Flera exempel anfördes, hvilka ådagalade, att malm . lager, tack vare inmutningsrättens tillvaro, blifvit upptäckta. hvilka sannolikt eljest ej sett dagen, I öfrigt kunde det väl ej annat än vara till nytta för jordegaren, om malmfyndigheter upptäckas på hans egor, då han ju blir egaro till hälften deraf. Man medgaf dock i allmänhet att nuvarande grufvestadga behöfde en revision i flera afseenden, mon inmutniogsrättens, bibehällande bör såsom en af dess grundpunskter qvarstå. De unoder den andra dagens möte diskuterade frågorna rörde sådana tekaiska ämnen, hvilka voro af specielt intresse för personer, arbetande inom olika fack. (I. T. TJ Fsarne i Mälaren och i Stockholms skärgård, hvilka under denna milda vinter ej någon gång vait af synnerlig betydenhet, hafva nu i följd af solens ökade inverkan bhivit Bå försvagade att de, om det vårlika vädret fortfar, helt snart skola bli alldeles upplösta. Å de större fjärdarne å Mälaren är isen. redan så medtagen, att den utan svårighet, enligt hit ingångna underrättelser, skulle kunna af ångfartyg forceras; å do mindre vattendragen lär isen ännu kunna betecknas som gångbar, men då man vet att detta stadium under vårtiden är hastigt öfvergående, bör det ej dröja länge förrän Mälaren är klar för sjöfarten. Österut, eller i skärgården, har isen knappast någon gång under denna vinter, som man vet, lagt något absolut hinder för seglationen. Vid 10-tiden i går afton anlände ångfartyget Södra SverigeX hit från PER SR STAN SNRA Af RSS 5 SON RR ESAA