Dagens Nyheter – 9 mars 1872, sida 2

Rincon. Ord för ord? Rysöor. Och så kastade jag er utför trappan? Rincon. Ja! Nå, nu kan ni väl erinra er det? Rysoor. Ja, Tack, herr kaptovo, tack! fi Rancon. Vi ä lika goda vänner för det. Men, apropos . .. hur är det med er hand? Rysoor. Min hand? Rincon. Ja... När ni ryckto värjan af mig, skar ni er illa i handen. Rysoor. Ja!... ja, det är sannt! Rincon. Ni skrek till... och när jag sedan hittado värjan, var den alldeles blodig. Rysoor. Jaba... ja... Rincon, Är det into den der handen? (pekar på Rysoors högra hand, som är handskbeklädd.) Rysoor. Jo, det är den här! Bincon. Det blir en affär på flora dagar, det der... Rysoor. Det kan nog hända... Rincon. Åh, det var synd... Om domrarne hade fått se det, hade det visst varit ett bevis, SOM . . Rysoor. Ett bevis! Ja! Rincon, Ftt osvikligt bevis! Rysoor. Ja! (afsides.) O, detta känneteckon skall upptäcka hvem som... Rincon. Sa ni något, herr grefve? (Tapto på afstånd.) Rysoor. Nej! Farväl, herr kapten! Rincon. Så der ja... nu slås tapto... Om ett ögonblick är passagen stängd. Skynda er hem och uppehåll er inte på gatan, så att inte något händer er igen. Nu är det slut med edra bskymmer . . . (går emot fonden.)