Dagens Nyheter – 8 mars 1872, sida 2

Rysoor (afs., förvånad). Med mig? Vargas. Hur gick det till? Rincon. Jag kom sent hem i går afton och var just som litet tung i hufvudet. Det var mörkt i trappan och jag kände mig för med virjan. Plötsligt kom man med ljus och jag såg en herre och en dam framför mig. Hvem der? ropade jag. Hvad nu, jag måtte vil få gå i mitt eget hus! Och vändande sig mot damen yttrade han: Gå in, min grefvinna, gå in! Jag lyftade min värja, men han ryckte den ifrån mig och kastade den utför trappanv, i det han ropade: Ni är rusig! — Det var ett djerft påstående, men han hade kanske rätt. I alla fall tyckte jag det vara bist att inte vara i delo med herrn i huset... och så sownade jag in helt lugnt nedanför trappan. Det var också sent på natten. Vargas. Nå, ni hör, herr grefve? Tremouille (till Rysoor). Herr grefve, man talar till er... Rysoor (med ansträngning). Ja.,. ja... jag hör!. .. Delrio. Och berättelsen är riktig? Tys007 (med tillkimpadt lugn). Fullkomligt nkng! Vargas. Det var således ni? iysoor. Ja, hvem annars? Har kapten Rincon tviflat på att det var jag? LRincon, Nej, inte ett ögonblick. Rysoor, Ni hör alltså att jag var hemma i natt? Delrio.. Man får väl lof att tro honom, Ilvad är er mening, Vargas?