Dagens Nyheter – 7 mars 1872, sida 2

RE nn Rysoor. Tack, herr markis... men hvad som väntar oss är tydligt nog... ni blir fri och jag blir skjuten. Tremouille. Hvarför? Rysoor, Hvad vet jag? Man anklagar mig t. ex, för att ha lemnat staden utån särskild tillåtelse af hertigen af Alba. För alla sådana brott finnes blott ett straff: döden! Tremouille. Döden?! Rysoor. Ja, sådant är rättstillståndet här, sedan hertigen af Alba kullkastat alla våra lagar och på deras ruiner byggt upp en rättsvidrig och skändlig domstol, som han kallar Upprorstribunalet, men som vi kalla Blodstribunalet. Har ni sett det gula och svärta plakatet derborta? Tremouille. Nej! Rysoor. Jag trodde knappt mina ögon, när jag läste det. Men derstår: I den heliga inqvisitionens och konungens namn befaller och bjuder jag, hertig af Alba, att alla invånare i Nederländerna ... Ni lägger väl märke till att jag säger alla? ... utan afseende på rang, ålder eller kön äro, såsom kättare, dömde till döden, Tremouille, Alla? Rysoor. Alla!... Tre millioner menniskor dömda genom ett penndrag! Tremouille. Herr grefve, äro vi då i Nedexländerna eller i helvetet? Rysoor. Ja, kung Filip har funnit sin man! För en så skenhelig och ursionig despot passar just en så blodtörstig och fanatisk tjenare som hertigen af Alba. Han har inte något annat gemensamt med menniskan än utseendet. Jo... det var sannt... han är far,.. en öm och god