Dagens Nyheter – 27 februari 1872, sida 2

VYACKULT. POLISEN, Sjelfmord, F. d. sjömannen C. J. Nilsson tog i lördsgs lifvet af sig genom att aflossa ett pistolskott mot hufvudet. En med honom sammanboende qvinna hade nyss förut lemnat honom, rädd för de hotelser sjelfmördaren yttrat, att mörda såväl henne som sig. RADHUSRÄTTEN. Illustration till vär strafflag, Förre disciplinsoldaten Albert Fredrik Hedman dömdes i lördags af rådhusråttens 4:e afdelning till 7 månaders straffarbete, för behjelplighet vid tillgrepp af de 6 vedträn, för hvilkas oärliga åtkomst arbetskarlen Larsson för några dagar sedan dömdes till lika många månaders straflarbete. Hvitbetssockeraktiebolagets styrelse mot hr E, Nachman. Vid härvarande rådhusrätt har å ansvarige utgifvaren af Svensk Handelsoch Industritidning, hr Edv. Nachman, af medicinalrådet O F, Hallin. grosshandlaren D. J. Hirsch, f. d. bokbindaren F. W. Hertzer, ingeniören RB. Tellander samt generalkonsul J. W. Smitt uttagits stämning i egenskap af ledamöter i Hvitbetssockeraktiebolagets styrelse, med anledning af en i Svensk Handelsoch Industritidning nr 6 för innevarande år förekommande uppsats, i hvilken, bland andra ärekränkande tillmälen, styrelsens ledamöter beskyllas för bedrägligt förfarande. Då kärandena anse dessa förgripelser innefatta brott, begånget mot hvar och en at dem, yrka de att hr Nachman måtte dömas. till ansvar för ärekränkning mot hvar och en särskildt enligt 23 mom. 11 af tryckfrihetsförordningen, jemförd med kap 16 7 7 strafflagen, eller ock att, om den åtalade artikeln icke betraktas såsom brottslig mot hvar och en af styrelseledamöterna, hr Nachman då enligt samma lagrum måtte dömas till ansvar för ärekränkning mot styrelsen eller kärandena gemensamt. — Ett annat tryckfrihetsmål är äfven anhängigj rjordt mot samma hr Nachman af medicinalrådet vå F. Hallin, grosshandlaren G. E. Schult och generalkonsul J. W. Smitt, hvilka i egenskap dels af aktieegare i Inedals bolag, dels såsom ledamöter i styrelsen för nämda bolag uttagit stämning hr Nachman med yrkande om ansvar för en i nr 2 af Svensk Handelsoch Industritidning intagen artikel, i hvilken, bland andra smädliga yttranden, utspridts att bolaget vore cessionsmessigt och endast uppehölles medelst vinglerier. Kärandena yrkade att hr Nächman med anledning häraf måtte enligt 2 3 mom. 11 af tryckfrihetsförordningen, jemförd med kap 16 ? 9 af strafflagen, ådömas ansvar dels för tillmälen, skalliga för bolagets kredit och anseende, dels för tillmälen, förklenliga för styrelseledamöternas medborgerliga namn och rykte. Målen äro lottade att förekomma, det första på fjerde och det andra på femte afdelningen. A) LÄNSCELLFÄNGELSET. Misshandel å hustru, Förliden fredag fortsattes ransakning med f. arbetskarlen, numera fattighjonet, Per Johan Pettersson, häktad och anklagad för misshandel å sin hustru. Flera vittnen afhördes i denna sak och alla intygade sammanstäimmande att Pettersson vore en för samhället vådlig person, och att han på det grymmaste misshandlat hustrun. Ehuru både Pettersson och hustrun tycktes vara arbetsföra, voro de, i brist på arbete, intagna å Sollentuna fattighus. Då Pettersson af domaren förebråddes för sin hårda behandling mot hustrun, förklarade han helt fräckt och trotsigt, att hon gjort sig väl förtjent af det stryk hon fått. Pettersson, som förut undergätt bestraffning för förfalskning af tjenstebetyg, vanvördnad och våld mot husbonde, dömdes denna dag för sin grymma misshandling mot hustrun till I års straffarbete. På domarens fråga om han vore nöjd med utslagel bejakade han detta, tilläggande, med en sidoblick på hustrun, helt fräckt: Du kan vara nöjd, nu! hvarefter han hänleende begaf sig ned till sin cell. LANDSORTEN. Falköring den 26 febr. (Från D. N:s korrespondent.) En händelse af sorgligaste slag timade härstädes i går afton. Nägra drängar, sedan gammalt bekanta för sitt råa och vilda sinnelag, hade på nya gästgifvaregården intagit allt för mycket förfriskningar och derefter vid 8—9-tiden blifvit så ostyrige att polisbetjeningen måste inställa sig för att förebygga slagsmål och vaka öfver ordningen. Detta var ej drängarne till behag. Deras vrede vände sig mot ordningens upprätthållare. Så omringade de i förstugan till krogrummet stadstjenaren Torsell, hvilken snart låg der död bland dem. Något blodvite var å Torsell ej synligt Antagligen hade han erhållit en kraftigare knuft för magen eller bröstet, hvaraf detta sorgliga slut blet en följd, såvida han icke skulie blifvit så häftigt upprörd att han fått ett slaganfall. Stadsfiskalen kom genast tillstädes och höll en förberedande undersökning med gerningsmännen.