— 275 — ligt väl. I synnerhet döds-scenen i femte akten var hänförande. Hars långa konstnärliga pauser voro vågade, men han hade väl beräknat effekten, och publiken applåderade ursinnigt. — De långa pauserna, som pi kallar konstnärliga, härrörde helt enkelt deraf att Hellmuth icke kunde ett enda ord af sin roll, utan måste gång efter annan göra uppehåll för att lyssna till sufflörens hviskningar. Denna upplysning gaf Marie äpnpu mera att tänka på. Var det så den dramatiska konsten utöfvades af hennes blifvande kamrater? Helt annorlunda hade hon uppfattat det kall, hvaråt hon nu beslutit egna alla sina krafter. —— Debuten. Ändtligen var dagen kommen, då Romeo och Julia skulle uppföras på hofteatern och Marie debutera i Julias roll. Det var för henne en vigtig, en högtidlig dag. Hon gick omkring likasom förklarad; en helig andakt hade genomträngt hennes hjerta och hela hennes väsende. Hon kände att hon var en konstens prestinna, och att hon stodi begrepp att på dess altare offra sig sjelf. Hon skulle återse Arthur, och medan hon spelade, skulle hon veta, att hans ögon hvilade på henne samt att hon af honom var igenkänd. Hon anade icke, för hvilket ändamål Arthur