Dagens Nyheter – 22 februari 1872, sida 2

Riksdags-Nyheter. Kungl. propositioner. Vid kamrarnes sammanträden i går aflemnades af statsrådet Bredberg följande kungl. propositioner: 5 1:0 angående försättande på vakans tills vidare en del båtsmanshåll i Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar lin; 2:0 om anvisande af anslag till Sveriges deltagande i den polytekniska utställningen i Moskwa; 3:0 angående bergverkstiondens upphörande; och 4:o0 angående stadganden om förändrade vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordring samt åtskilliga andra postverket rörande frågor. Interpellationen angående urtima riksdagen, framställd af hr Sven Nilsson i Österslöf och innehållande spörjsmål om huruvida h. m:t konungens yttrande i trontalet vid förra lagtima riksdagens afslutande angående sin afBigt att för försvarsfrågans behandling sammankalla en urtima riksdag varit föremål för föregående öfverläggving och beslut inom statsrådet, besvarades i andra kammaren af justitiestatsministern i ungefär följande ordalag: Någon tvekan angående detta spörjsmåls rätta innehåll har hos mig uppstått till följd af den dubbla betydelse, i hvilken det i spörjsmålet förekommande ordet statsråd kan uppfattas. Dermed kan förstås dels sammanfattningen af alla statsrådets ledamöter såsom ett helt för sig, närmast motsvarande hvad som betecknas med uttrycket statsrådsberec ningen, dels ock, för det andra, statsrådets ledamöter såsom samlade omkring konungen, då regeringsmakten af honom utöfvas. För antagandet, att den förra meningen varit med interpellationen afsedd, talar ordet inom, som här står framför statsrådet, och hvilket liksom afvisar tanken på, att någon person utom statsrådet funnits tillstädes. Lika främmande är, för mig åtminstone, uttrycket, att konungen öfverlägger och besluter inom statsrådet. andra sidan deremot är jag fullt förvissal, att hr Sven Nilsson känner lika väl som alla andra, att statsrådet icke tillkommer någon beslutanderätt och att följaktligen, om uttrycket skulle fattas i den af mig först angifna meningen, frågan, om hans m:ts konungens ifrågavarande yttrande varit föremål för öfverläggning och beslut inom statsrådet, måste at mig nekande besvaras. Jag ser mig alltså föranlåten fatta frågan så, att dermed begires upplysning, huruvida det ifrågavarande yttrandet förut varit föremål för öfverliggning och beslut hos konunen i statsrådet. Härvid ber jag då först få erinra, att enligt 9 R. F. protokoll föres öfver alla de mål, som inför konungen i statsrådet förekomma. Statsrådets protokoll äro alltså den egentliga och rätta källan till upplysnings erhållånde om hvad som inom statsrådet förekommit. Det har derför hos mig viickt en viss förundran att, sedan alla statsrådets protokoller intill denna tid blifvit för granskning till konstitutionsutskottet aflemnade) en dess ledamot söker likasom på genväg skaffa sig de upplysningar, till hvilkas erhållande det rätta materielet redan är af regeringen lemnadt Då emellertid kammaren lemnat sitt bifall tillinterpellationens framställande, har jag deraf anledning sluta, att den begärda upplysningen önskas af ledamöter af kammaren, hvilka icke hafva tillgång till sjelfvaurkunderna, och jag vill derför ingalunda undandraga mig att besvara interpellationen. Jag får då förklara, att de så kallade trontalen, som hållas af konungen vid riksdagens öppnande och afslutande, hvarken enligt lag eller sed utgöra föremål för öfverläggning och beslut hos konungen i statsrådet, hvilket följaktligen ej heller varit hiändelsen med det tronutal, som hölls vid 1871 års lagtima riksdags afslutande. Awvt trontalen icke äro hänförliga till egentliga regeringshandlingar, synes för öfrigt deraf, att de icke äro af nigon statsrådets ledamot kontrasignerade. Deremot ligger det å andra sidan i sakens natur, att i en konstitutionel stat, der regeringsmakten utöfvas i öfverensstämmelse med de åsigter, som konungens rådgifvare representera, trontalen måste antagas innebära uttryck af de åsigter, som inom