Dagens Nyheter – 22 februari 1872, sida 2

IHEU hörd grad och göra vår goda Ida Neormina utom sig af raseri. Ja, ja, ni skall bli skådespelerska. — Nej, sångerska skall hon bli, utlät sig Agatha. Jag är öfvertygad om att hon har röst, jag skall undervisa henne i musiken och hon skall en gång bli min efterträderska, Ni skakar på hufvudet? Men jag ger inte med mig, ni skall bestämdt bli sångerska. Och framför allt, tänk icke på att skiljas från oss! Icke sannt, Marie, ni blir hos oss? Kom nu och räck mig er hand! Var hädanefter min vän, min syster! Jag kan på min ära verkligen icke vara er förutan. Ni skall sköta värt hushåll, sy åt mig, förhöra mig i mina roller och följa med mig på teatern. O! jag skall ha ett ständigt sällskap åf er, en väninng, åt hvilken jag kan anförtro allt. Nå, Mario, ni stannar väl? — Må ske, sade den unga flickan, i det hon lät sångerskan trycka sin hand. Ni ha riddat mitt lif, jag är beredd, att egna det. åt er, så länge ni kunna ha något gagn deraf.