Dagens Nyheter – 8 februari 1872, sida 2

utarbeta nödiga ansedda ekonomiska, administrativa och kommunala lagar och författningar; att vederbörandesdepartementschef må: vara berättigad att celtega i lagstiftningsarbetena inom den rådsafdelning, som bildar statsrådskonseljen ; samt att konungen eger, pär han så finner nödigt, sammankalla alla rådgifvarne till sammansätt konselj; hvilket måhända alltid borde ske, då nya lagarctäro i fråga att utfärdas, och borde i följd af konseljens delning samt möjligheten af inskränkning i departementens antal och målens, öfverflyttande från ett till annat, kanslitjenstemännen vara underkastade skyldigheten att; hvar i sin grad, tjetnstgöra under hvilken: rådsafdelning som helst och i hvilket som helst departement dem anvisades. Motionären afslutar sin framställning med att i några korta drag teckna den organisation af statens förnämligare institutioner, som skulle genom bitall till hans förslag lätt nog-vinnas; och anser, att denna organisation skulle bestå af: en! ministerkonselj af sex eller sju ledamöter, handläggande de egentliga regeringsärendenaoch inför representationen ansvarig för riksstyrelsens förande; en statsrådskonselj af fem ledamöter, utöfvande domsrätt i högsta instans i alla icke judiciella mål och utgörandeven ekonomisk lagberedning, i det närmaste oberoende af de politiska vindkasten; en juridisk lagberedning af tre tillförordnade ledamöter, samverkande, då: frågornasnatur så fordrar, med den ekonomiska lagberedningen, skyldiga att utårbeta.de lagar, regeringen. vill föreslå riksdagen, och att afgifva utlåtande öfver riksdagens framställningar i lagfrågor, samt slutligen en högsta domstol af tolf ledamöter, arbetande å en afdelning och följaktligen eguad att uppehälla enKet i lagskipningen, bef riad från alla för domäreembetet främmande bestyr: I sistnämda kammare remitterades äfven till konstitutionsutskottet en af hr Magni vidsförra sammanträdet väckt och då bordlagd motion om ändring i 2 14 riksdagsordningen.