Dagens Nyheter – 8 februari 1872, sida 1

och begär efter vetande och upplysning. Många tjenstedrängar sitta sålunda söndagligen och läsa sin tidniog i stället att besöka krogen, och med ett vaknadt begär för bildning vaknar äfven ambitonskänsla hos dem. — Vi skulle kunna anföra liknande exempel från flera andra orter. Konstföreningen i Vexiö inköpsnämaed har för utställning och bortlottning under den nu förestående vintermarknaden inköpt följande taflor i olja: La Fornarina, kopia efter Rafael af fru Sofie Wilkens; Midsommarslans i Småland, af B. Nordenberg; Bedjande munk, af fröken Sara Svensson; Englabutvud, kopia efter Correggio af d:o d:o; Det svåra additionstalet af d:o d:o; Lappflicka, af fröken Hulda Sundelin; Dalkulia, af d:o d:o; Gumma från Roslagen, af Didoff; Ledbergs ättekulle i Östergötland, af eleven Siegbahn; och Concerten, kopia efter Södermark af eleven Ludvig Frid. Derjemte Deutsches Kiänstler-Album (planschverk) och 36 fotografier af utmärkta konstnärers taflor. Notabel resande. Den ilsklige, allmänt och högt uppburne sångaren Elias Sehlstedt har i dessa dagar gästat Upsala, som han ej besökt sedan han för 42 år sedan slutade sin akademiska kurs, Såväli mindre som större kretsar var man angelägen att få ega honom och fira hans härvaro, och förliden söndag gaf en stor del af Vermlands nations medleminar, landsmän till hans maka, för honom en frukost, dervid den ärade gästen hyllades med skålar och sång och tal så på vers som prosa, och hvarifrån skalden helt visst medförde ett kärt minne af huru varmt ännu ungdomliga hjertan klappa i den gamla universitetsstaden. Många herrar läinsmän, kanske hvarenda en inom Kristianstads län, samt kronofogdar äro af vederbörande stämda för förment missbruk af fribrefsrätt. Förhållandet är, att för någon tid tillbaka ankom till dessa herrar skritvelse frän länets rävtmästare, hvari de anmodas att till honom inkomma med uppgifter rörande ett och annat som angick deras pensionskassa. De äskade uppgitterna afsändes i fribref, enär afsändarne trodde att korrespondensen skedde å tjenstens vägnar. Postdirektören i Kristianstad var emellertid af en annan tanke ooh anmälde förhållandet hos generalpoststyrelsen, med den påföljd som ofvan än nämd. Jordskred i Etrömstadsorten, I Strömstads Tidning för i lördags läses: Jordskred har oss veterligen icke på långa tider inträffat här å orten förr än sistlidne onsdags afton, då ett betydligt sådant egde rum omkring en fjerdedels mil utanför staden vid norra landsvägen. Troligen till töljd af den långvariga blötan och då all kälen nu gått ur jorden, lossnade en större så kallad lid från ett vid vägen liggande berg och nedstörtade med ett förfärligt dån, kastande sig tvärs öfver landsvägen och på andra sidan denna öfver en gärdesgärd och ned på egorna till Tången. Småträd, buskar, sten, lera och sand m. m. ligga nu i ett kaos, hindrande trafiken på stora landsvägen, så att en omväg måst göras. Att bortskaffa denna massa blir ett riktigt Herkulesarbete, och kommer för detta ändamål att uppbådas hela Vette härad. Om någon eller några ligga begrafoe under jordskredet vet man ej, men då det inträffade vid den tid, då alla landtboarne foro från staden, är det icke omöjligt. Hade det skett dagen förut, hade detta varit otvifvelaktigt, alldenstund landtboarne denna dag strömmade till staden i tusental, hufvudsakligast i och för tioget, hvars första dag de inse som en samlingsdag, och var denna lika mycket besökt som de flesta marknaderna under senaste åren. Flera mindre skador erhöllos af personer, som efter skredet kommo körande och i mörkret och hastigheten icke märkte det uppkomna hindret.