Dagens Nyheter – 6 februari 1872, sida 2

namn är Louis Harmuth; han är från Sorau och har aldrig sett ett bakladdningsgevär, utan endast genom beskrifning inhemtat kännedom derom. Angfartyget Amerikas brand. Natten till den 23 december inträffade en förfärlig olycka ombord på ångaren Amerika, ett pansarfartyg, som gick mellan Buenos Ayres och Montevideo, kort efter dess afgång från den förra hamnen. I följd af de förestående julhelgdagarne var antalet passagerare mycket större än vanligt; många af dem voro tyskar. Midt i natten hördes en explosion, som uppväckte de flesta passagerarne, hvilka rusade upp på däck för att höra hvad som var å färde. Kaptenen sade att endast ett ångrör brustit och att ingen fara var på färde, hvarpå de återvände till sina kojer. Inom få ögonblick hördes dock ropet eld från flera håll och lågor sågos slå ut från fartygets akterdel. Inom mindre än fem minuter stod hela fartyget i låga och en förfärlig skräck bemäktigade sig allas sinnen. Kaptenen var den förste som förlorade sin sinnesnärvaro: han tog en lifräddningsboj och hoppade öfver bord. Endast en af alla båtarne ombord kunde man fåi sjön; eldens tilltagande häftigh2t gjorde det omöjligt att lösgöra de andra. Nun rusade alla efter lifräddningsbojarne och efter plankor och annat, som kunde flyta på vattnet; härvid uppstod en förfärlig strid, hvarvid qvinnor och barn trängdes undan och hvari knifvar och revolvrar spelade en framstående roll. Lågorna togo slutligen så öfverhand, att alla måste hoppa öfver bord för att undgå att brännas lefvande. Olyckan observerades från ångaren Villa del Santo, som gick på samma trade som Amerika. Detta fartyg närmade sig scenen för olyckan, och alla som ännu höllo sig uppe, räddades. Antalet passagerare på det olyckliga fartyget uppgick till 200 och man befarar att ej mindre än 130 omkommit. De öfverlefvande berätta att explosionen icke uppkom genom att ett ångrör brast, utan att det var en af sjelfva ångpannorna som exploderat, i följd af kaptenens envishet att hålla för högt tryck för att kunna täfla med Villa del Santo. Stor ovilja råder mot kaptenen, som väl kommer att inställas fö rätta. Emigrationen till Newyork under gistlidet år 1871 uppgick till 228,962 personer, eller 16,792 flera än år 1870. Af dessa invandrare voro 113,112 från England (deraf 62,500 irländare), 82,289 från Tyskland och 19,595 från de skandinaviska länderna. Mormon-emigranterna uppgingo till 1,509, hvaraf 673 från England, 332 från Danmark och 264 från Sverige. Det antal fartyg hvarmed dessa emigranter befordrades utgjorde 640, deraf 521 voro ångbåtar, medförande 214,398 passagerare och 118 segelfartyg med 14,564 passagerare: