Medan riksdagen här hemma, nyss börjad använder den mellan det flitiga utskotts arbetet lediga tiden till smågnabb om lag utskottets verksamhet eller till att försök: höra hvad den gamle protektionisten Ryd: qvist kan hafva för grunder för sitt bestridande :af lastpenningarnes upphörande — några åhörare på läktaren trodde att hi Rydqvist föreställt sig att bemilta afgift vore något premium för lasten — går den franska nationalförsamlingen raskt till väga med reaktionära beslut, just i hr Rydqvists anda. För det första har församlingen med 423 röster mot 239 beslutat åter belägga med högre afgifter utländska fartyg, som med varor ankomma till Frankrike, äfvensom vissa sådana varor, detta dels för att uppmuntra det franska skeppsbyggeriet öch dels för att bereda inhemska skeppsredare fördelar framför utländska. Många representanter för handeln och industrien visade att det franska skeppsbyggeriet och den franska sjöfarten icke ha aftagit sedan differentialafgifterna upphäfdes genom hundelstraktater, utan att denna näring blott är stadd i en tillfällig kris, föranledd af den hastiga och allmänna öfvergången från segeltill ångfartyg; men det hjelpte icke. De som ej förstå dylika saker utgöra pluralitet i nationalförsamlingen, och segrade således. För det andra har församlingen beslutat lemna regeringen rätt att uppsäga de med England och Belgien afslutade handelstraktater, enligt hvilka varor från dessa länder nu kunna införas mot lägre tull än som är stadgad för dylika varor från andra riken. Hr Thiers förklarade att hans afsigt ej vore att genom traktaternas uppsägande återgå till skyddssystemet och att han blott ville tillvägabringa modifikationer (det vill här säga: tullförhöjningar) för vissa artiklar, i likhet med hvad redan under kejsardömets senare år varit föreslaget. Emellertid ansågs åtgärden af de sakkunnige, nemligen fobrikanter och handlande, förderflig för den