Dagens Nyheter – 2 februari 1872, sida 2

Stockhoms stadsfullmäktige sammanträdde i går kl. 6 e. m, å stora börssalen. Frågan rörande inrättandet af ett provisoriskt gymnasium, för hvars förberedande behandling en kortfattad redogörelse meddelades idenna tidning den 25 nästlidna januari, sto vid gårdagens sammankomst främst på fullmäktiges föredragningslista. En temligen vidlyftig diskussion utspann sig, hufvudsakligen rörande denna tvistepunkt: bör vid den af behofvet strängt påkallade utbrytningen af ett provisoriskt gymnasium real-linien dit öfverflyttas och således grunden läggas till ett sjelfständigt högre real-läroverk i hufvudstaden, eller bör, såsom beredningsutskottet hemställt, en del af de ynglingar som läsa latin, befolka det provisoriska gymnasiet och detta således komma att bestå af endast en latinlinie. För den förra meningen yttrade sig hrr Lundström, och Carlen, hvaremot utskottets förslag understöddes af hrr Nordlund, Belhrling, Staaff, Wistrand, Ahlström och Lindhagen. Dessa gednare trambhöllo vigten af att den vid Stockholms gymnasium rådande bristen på utrymme blir så fort som möjligt afhjelpt, hvilket syfte icke skulle direkta vinnas i någon väsentligare mån, om blott real-linien öfverflyttades till det nya läroverket, emedan realisternas antal är jomförelsevis alltför ringa (lärjungarnes antal utgör i sin helhet 196, och tillhöra af dessa endast 37 den reala linien). För tillfället vore ju icke fråga om ordnandet af hufvudstadens framtida undervisningsväsende, utan allenast om att häfva en olägenhet i lokalt afseende. Hr Staaff, som förklarade sig vara en uppriktig vän äfven af den reala bildningen, varnade särskildt för att nu, då frågan om ända. målsenligaste tiden för de båda bildningsliniervaas skiljande ännu icke blifvit utredd (många upplysta fackmän äro af delade tankar i detia hänseende ; somliga anse att skiljandet bör ske redan i tredje och andra först i sjette klassen) att nu vid bedömandet af det föreliggande ärendet taga något slags hänsyn till hvad man i fråga om elementarundervisningens ordnande i allmänhet kunde anse önskvärdt. Hr Carlen besvarade hr Staaff; han trodde för sin del att det stora tilloppet aflatinläsande lärjungar vid gymnasium icke har sin orsak i någon allmännare rådande kärlek till latinska språket, utan i den omständigheten att här icke finnes något uteslutande realt gymnasium, dit föräldrar, som vilja att deras söner skola få en högre bildning i de reala ämnena än den som meddelas i våra fomklassiga elementarläroverk, nu kunna skicka dem. Det är en praktisk tid vi lefva uti och man kan antaga att det stora flertalet anser latinet alldeles obehöfligt; också, menade tal., skulle ået icke dröja länge förrän det nya läroverket erhölle ett ganska stort antal lärjungar, om de klassiska språken bannlystes derifrån. Hr OC. slutade med att bekänna den kätterska satsen, att han skulle heldre 80 att vi framdeles finge två fullständiga läroverk på den reala och ett dito å den klassiska linien här i hufvudstaden än tvärtom. Hr Lindhagen förde utskottets talan; hirs under uppläste han åtskilliga siffror, som visade att sammanlagda antalet realister i Stockholms femklassiga läroverk är större än latinarnes antal, äfven sedan man afräknat lärjungarne i lägsta klassen, der ingen läsning af döda språk förekommer. MHäraf syntes att anledningen hvarför latinarne vid gymnasium äro så öfverlägsna till antalet helt enkelt är den att de flesta realister sluta sin skolgång, när de genomgått ett 5-klassigt läroverk. Hr L. upplyste äfven att rektorn å härvarande gymnasium tillfrågat de lärjungar vid det samma, som läsa latin och icke tillhöra högsta klassen (de ynglingar, som uppnått denna klass, skola redan i vår lemna läroverket) om de vilja hellre undervisas vid det nya gymnasiet på Söder än vid det gamla, och att af de 126 tillfrågade 57 uttalat sig för det nya, 61 för det gamla, och 8 varit indifferenta. Denna senare upplysning meddelades för-modligen i anledning af vissa förut under diskussionen af hr Sjöberg framställda betänkligheter, hvaribland den vigtigaste var donna: kan man tvinga lärjunge att besöka ett annat läroverk, än hans målsman och han VER RENT TES NOISE RS RTR SARA TO ROR NINE ENN