Dagens Nyheter – 2 februari 1872, sida 1

nettskassans räkenskaper 18674. Något sådant har sedan icke förekommit, men då man just derför torde kunna betrakta denna handling som ett slags normalbudget, bör man ej anses oberättigad att från beskaffenheten af dess innehåll sluta sig till det sätt, hvarpå anslagen till utrikesdepartementet fortfarande användas. Och här påträffar man många raratt saker. Man ser der att utrikesministern, bland annat, har sin egen ceremonimästare, hvilkens vigtiga och utan tvifvel mycket ansträngande sysselsättning godtgöres med 2,000 rdr årligen, fem vaktmästare, en tjensteflicka samt en nattväktare, hvilken dock afspisas med en gratifikation af 100 rdr årligen. CLegationerna äro öfverhufvud taget rundligt aflönade, men det oaktadt spelar rubriken extra utgifter en stor rol i räkenskaperna. Så t. ex. 2,962 rår till legationen i Konstantinopel, hvaraf 287 rdr till ersättning för illuminationsomkostnadert, Ministern i Wien, som åtnjöt 44,000 rdr, har med 2,400 rdr låtit ersätta sig kostnaderna för en resa till Pesth och två till Mänchen. Generalkonsuln i Alexandria, med en årlig lön af 12,000 rdr, har funnit denna summa vara för sina behof otillräcklig och förmodligen derför fått en tillökning af 4,000 rår till representationsomkostnader, CNu kan man visserligen tycka som så, att dessa och andra liknande summor endast äro småsaker, som knappast förtjena att nämnas. Men lika säkert som det är att hvarje yttring af statslyx i och för sig är fördömlig och demoraliserande, den må visa sig i stor eller liten skala, lika så säkert är det, att dessa här anförda enskilda drag endast äro alltför goda bevis på sättet, huru öfverhufvud taget en betydlig del af anslagen till utrikesdepartementet — äfven beträffande större summor — användes. Det tyckes vara en riktig täflan om hvem som skall lyckas skrapa åt sig mest, antingen i form af lön eller som ftepresentationsomkostnader, reseersättningar, ekiperingspenningar o. s. v. Och det är visst icke de sämst aflönade, som i detta hänseende mest utmärka sig! Om man också tager hufvudsummorna i vår utrikesbudget och jemför dem med hvad andra länder utgifva till samma ändamål, så får man deraf den bestämda åsigten, att man hos oss gjort sig skyldig till ett alldeles onödigt slöseri.X