Dagens Nyheter – 1 februari 1872, sida 2

Emån, för 25,000 rdr rmt, i ändamål att åter upptaga och bearbeta den öfver 50 år hvilande guldgrufvan, benämnd Konung Adolf Fredrik och belägen å egorna till Öflandehults Backegård i Ökna socken. Arbetet töretogs också med mycken ifver och med stor kostnad, men afstannade återigen helt plötsligt och oförklarligt, just då när allting var förberedt och till och med den dyrbara maskinen för malmuppfordringen var uppsatt. Ett rykte är numera i svang, att sedan friherre D. v. Schultzenheim blifvit ensam egare af bemälde verk och grufva, arbetet ånyo skulle komma att företagas, hvilket vore ganska önskligt, emedan en större arbetsförtjenst komme härigenom att beredas orten. Får se hur det går! — Friherre von Schultzenheim har numera dessutom af Carl Lagerstedt i Torpa inköpt hälften af Thurefors laxfiske, en torplägenhet och qvarnen Forssen, den senare belägen vid den s. k. Gnyltån, i närheten der denna utfaller i Emån. Guldgrufvans historia är i korthet följande: Upptäckten daterar sig från år 1581 d. 30 juli, då en Henrik Legel fick konung Johan III:s bref på en guldgrufva i denna trakt jemte en guldmalmsanvisning i Säby socken, Norra Vedbo härad; ingen anstalt lär likväl i anledning deraf vidtagits, och saken kom i glömska till dess bergsrådet Anton Swab åren 1733—41 genomdref upptagningen. Första smältningn skedde sistnämnda året, då 64 dukater slogos. Bergsrådet O. Tilas, sedermera landshöfding, skrifver i sina reseanteckningar 1757, att här funnos många ädla geschichter af guld och koppar. Från 1741 till och med 1773 slogos 12,000 dukater, men med Frihetstidens slut slaknade den patriotism, som här gaf arbetsförtjenst och guld åt norden. Domprosten Wieselgren omtalar i sin Smålands beskrifning, att då han år 1815 besökte grufvan, funnos på 100 alnvars djup endast två personer, som gjorde träskor, men vid hans ankomst började de slägga. Under denna tid utarrenderades guldverket, då arrendatorn begagnade körslor och dagsverken till helt annat in arbete i grufvan. (Hvad Nytt?) Hindersmessan, som detta år företett en ovanlig liflighet, är nu slut, säger Nerikes Allehanda. Tackjernsmarknaden var trög, då säljarne, i följd af föregående jemn prisstegring å tackjernet, framställde så höga fordringar, att köparne hböllo sig tillbaka. Vid de jemförelsevis få köpslut, som skedde, lär godt tackjern ha betalts med 4 rdr 25 öre på jernvägsvagn i Nora samt med 4 rår 50 öre ombord på fartyg i Mälarehamn. Spanmålsmarknaden i större skala har ej heller varit synnerligen liflig. Vid uppköp för brukens behof har hos härvarande spannmålshandlare betalts följande pris: Hvets 185 till 1 90, råg 1 23, korn 1 10 till 1 12, allt för 20 skålpund. Ärter ha betalts med 18 till 19 rdr för 63 kannor. Af hafre har egentligen ingen partiförsäljning egt rum, Köpare ha bjudit 85 till 87 öre för 20 skålpund, ett pris som säljarne ej kunnat antaga: Hästmarknaden härstädes vid hindersmessotiden har år från år antagit en allt större utsträckning och lifaktighet. Detta är en glädjande företeelse, då man besinnar att en god del af de unga hästar som här salubjudas är uppfödd inom länet och att den ökade marknaden sålunda antyder ett ökadt intresse för denpa lönande binäring till det mindre jordbruket. — Större vägnshästar ha betalts med 4 till 6 hundra rdr stycket, en synnerligen vacker häst betingade till och med 650 rdr. Mindre vagnshästar och arbetshästar ha sålts för 3 till 4 hundra rdr. Handeln i bodar och stånd har alla marknadsdagarne gått ovanligt raskt undan, och marknadsresande säga att den varit bättre än förut på flere år. Mejerihandteringen. Vid Mälareprovinsernas mejeriaktiebolags filialmejeri i Örebro ha under 1871 tillverkats 174,000 skålp. smör, och Örebro läns mejeriaktiebolag har under den tid af två månader detsamma under 1871 var i verksamhet tillverkat 6,840 skålp. Detta gör en sammanlagd summa at 180,340 skålp. (N. a.) Det nya Öresundsångbåtsbolaet. Enligt underrättelser från Köpenhamn har teckningen till detta storartade företag, hvartill inbjudning endast för några dagar sedan utfärdades, redan framskridit så långt, att alla aktierna, på en obetydlighet när, äro teck nade, och sebare teckningar sannolikt komma att pro rata reduceras i förhållande till öfverteckningen. (5. D. S. Ämugfartyget Inos förolyckande, Danska dykareångaren Skandinavien anlände i tisdags till Göteborg från Södra Aneskären i närheten af Marstrand med full last af gods, bergadt från det der för någon tid sedan stran